Helgen susade förbi! Hann knappt med hälften. Men vad gör det? 

Påskpysslade hos Alexandra i lördags, mysigt. :) vi tyckte det var roligare än både Max och Charlie. 

Sen var jag med Emma. Drack öl, i kärlekens namn. Ut en sväng och sen hem. Och igår låg jag kvar länge på latsidan hos syrran innan jag åkte hem och fortsatte lata mig. Tog ett bad, sen la jag mig i soffan och kollade på film med Ida hela dagen. Skönt. 

Men nu är det skola igen. 

Kolla Lowa! Så söt hon är!! 

Lärarna inledde idag med att säga att de är väldigt öppna för examinationen, alltså hur man har valt att lägga upp det. Då kände jag mig lite lugnare. Men sen, sen fick jag panik igen för jag (liksom alltid) har för mycket eget och för lite fakta/litteratur. Jag är aldrig nervös av mig, men nu IGEN gick jag upp skakis och läste allt rakt uppifrån och ner. Förutom klasskompisar (som jag är trygg med) satt det dessutom två lärare och antecknade, och som grädde på allt så spelades allt in på band. Men jag höll mig till 5 minuter. Nu återstår bara om man klarade sig eller inte. Besked på måndag. Blöööh.

Igår låg jag mest och blev masserad och gosad medan de andra pluggade för jag hade mensvärk. 

Idag skulle jag ta tag i det iaf. Jag har skrivit en "saga" istället för så som uppgiften "ska" göras. Jag chansar. Imorgon examineras vi, muntligt. 5 minuter, MAX. Aj aj. För en gångs skull (eftersom jag läser mitt i saga-stuk utan paus) så håller jag mig inom ramen. Men det KAN bli att jag skenar iväg. Som vanligt. Sofie och jag klockade varann innan och inledde båda två med att rapa varandra örat. Ett riktigt karl-rap dessutom. :) 

Haft plugg-öl-umgås-mys-äta-mat-spela-biljard-mys med de bästa. Att börja plugga var det bästa som kunde hända mig. På så jävla mycket gott och ont! 

Nu är jag på väg hem, smådragen och gosig. Lyssnar på Hasse (jag ÄLSKAR den låten) ;) åh. Hem och sova länge. Sen plugga. Igen. Tar det aldrig slut? Undrar jag ibland. Sen tänker jag : vill jag nånsin att det ska ta slut, hur jobbigt det än är? Nej. Jag tror inte det. <3

Vi klarade gruppuppgiften. Om en student har 9 liv så förbrukade vi nog vårt sjunde här. Men vi klarade det. 

Idag har jag försökt vara effektiv i bibblan med de andra, till den individuella uppgiften. Men det gick sådär. Ska försöka ikväll igen. Och imorgon bestämde jag plugg-öl och öl-öl i Kalmar. Vi bjöd in Växjö-Samuel också, han kommer. Sweet! :)

Det har blivit tradition (dock ej ett vinnande koncept) att supa skallen i småbitar dagen innan födelsedagen. Usch och fy. Så bakfull har jag inte vart på år..! Fick spy både utanför och på McDonalds, och jag kunde knappt åka bil hem till mamma för att jag mådde så dåligt. Men kul hade jag! Panda och soff var här, och sen gick vi ut och träffade lite andra klasskompisar. Sweet. Idag skulle jag bena ut hur jag blev så full, för i min värld drack jag en flaska bubbel, nån shot hemma och nån öl ute. Sofie, som var nykter, påpekade att jag var uppe i ca 18 shots hemma. Aj da. Inte så konstigt kanske.. Hua! 

Fick besked på min halvhjärtade tenta från förra veckan. Jag klarade mig. Nu inväntar vi besked på om vi klarade dagens grupparbete med. Jag orkar inte komplettera, så jag hoppas verkligen! 

För övrigt hade jag en bra födelsedag. Hela familjen annorlunda firade mig, och Yoda och dom. Men de tillhör ju. :) 

Jag ÄLSKAR dig!

Älskade unge, vad du gör mig (och alla i din närhet) stolt! Du är knappt tre år gammal och kan så mycket mer än du "borde". Du kan räkna utan hejd (alltså på riktigt utan hejd), du kan bokstavera och stava till väldigt mycket alldeles själv, du har lärt dig många ords betydelse på engelska.. Jag kan fortsätta i evigheter.

Du är min stolthet, älskade fina maximus Emanuel! Ibland undrar jag vart allt detta intellekt kommer ifrån (förlåt), men du är så mycket vassare än oss andra! Och bortsett från det så är du social, artig, saklig och ordentlig, och så är du förbannat jävla grann. Där vet jag vart det kommer ifrån, det är en salig blandning! 

Idag lysande jag på more Than life itself och idag tänkte jag på dig istället för på din mamma (som jag brukar). Som jag älskar dig, du underbara lilla människa! 

Vi lekte av oss imorse, men som jag trodde så fanns det några (bland annat jag själv) som hade svårt att koncentrera mig på själva arbetet när det finns instrument. Vi fick till slut byta lokal. Satte oss i bibblan och kom en liten bit iaf. 

Har pluggat lite hemma nu, kör klart skiten imorgon. :) 

Idag är en bättre dag. "Preliminärt" kan jag räkna med en liten återbetalning på skatten med, sweet! Och jag kan få mer, Mårten får hjälpa mig med att registrera alla dyra busskort till Växjö i ett halvår. :) 

Natten till idag hade jag svårt att komma till ro, men inatt kan jag nog somna. För det känns bättre i kroppen idag, av många anledningar. 

Lång skoldag, med föreläsning och grupparbete. Jag gillar att vara i skolan, men denna veckan har jag känt mig så opepp, jag som brukar gnälla när det är FÅ skoldagar. 

Idag känns det lite bättre. 

Imorgon ska vi fortsätta grupparbete, fast vi bokade musiksalen. ;) stackars de i gruppen som INTE haft musik, de kommer få stå ut! Och de kommer förmodligen skälla och kanske gnälla, men finns det instrument i närheten så kan man inte sitta och titta på dom. Då spelar man. 

Terapi : gitarr och ett par öl. Vad det är för dag spelar ingen roll, för hela eftermiddagen har jag faktiskt myst. Med min gitarr. Och min öl. Och en (OJ) så delaktig sambo, som druckit öl med mig och lyssnat när jag spelat. "Jag vill att du lär mig. Är jag ett hopplöst fall?" 

Nej. Det kommer ta tid. My ass, det KOMMER ta tid! Och tålamod. Men det går. Alla kan, om man vill. 

Det var skönt att få komma bort i helgen, minst sagt. Har försökt att inte tänka så mycket och stundvis har det gått bra. I lördags åkte vi över till Göteborg, och där fick jag träffa Jessica och neo. Underbart för både kropp och själ. 

Igårkväll kom jag hem sent, tog ett bad och en öl och gick och la mig. Somnade med Ida i luren efter bara 5 minuter. Lugn, trött och avslappnad. Mitt täcke hade jag saknat. 

Nu har kroppen ro.

Senaste veckan har inneburit en aning stress och tusen tankar. Egentligen har jag inte behövt stressa, men jag har inte hunnit ta tag i allt i tid. Tentan skickades in igår, och jag bytte bok i sista sekund. Skrev tentan i sista sekund, och skickade in den i sista sekund. Knappt färdig, men Jag orkade faktiskt inte mer. Satt med det hela dagen igår! 

Sen var det annat på tapeten som fick huvudet att rinna över och tröttheten (som var enorm) passerade och jag somnade vid 3 inatt. Värdelöst. I sista sekund bestämde jag mig för att åka med Yoda till hennes päron i helgen, det här med att KOMMA BORT. Egentligen ville jag inte va borta hela helgen, men jag tror att min kropp behöver det. Vilket känns nu, när jag satt ner röven i soffan och blivit serverad en öl till av "morfar". Kroppen är helt avslappnad och för första gången på en vecka känner jag ro i kroppen. Så himla fint. 

Den här uppgiften/tentan/whatever kan dra åt helvete! Hur jag nånsin ska kunna få ihop skiten till den litteratur som vi har till är en gåta. I sista minuten funderar jag på att byta skönlitterär bok, så att jag kan ha någonting att komma med. Men i så

Fall har jag en halv dag på mig. 

Nåväl. Sofie och jag har haft en mysig dag iaf, där plugg har varit en del av den. I solen. 

Igår hade jag behövt plugga hela dagen, men jag tog en hockeypaus. Jag hade ändå inte pluggat hela kvällen ändå känns det som. 

Vilken jävla match! Vilken jävla känsla! För alla! Khk låg under hela första och andra period, och domarna betedde sig som tre fyllon. De varken såg eller agerade. Såg gjorde de, de var för helvete tre stycken. Det var så mycket hat i luften som vår klack bröt med kärlek. För det kan man inte säga annat om, än att alla supportrar stöttar med både hjärta och själ. 

Khk fick in 1-1 och tanken på att matchen kunde pågått hela natten gjorde mig trött men glad. Sen kom ett mål till och saken var mer eller mindre klar. Västerås läktare dog, men stod kvar. Som ett gäng fågelholkar. Och på sittplats reste sig alla upp, klacken skrek så att varenda hårstrå ställde sig upp. Khk har tagit sig från botten till toppen, till SHL. Det är stort. Det var det inte många som trodde. Men det gjorde supportrarna. Och vann. Så jävla häftigt! 

Idag ska jag försöka plugga. Ska träffa Sofie snart och få igång varandra. Uppgiften är enkel egentligen, men svår då de böcker man ska läsa är svåra att få in i kurslitteraturen i rätt sammanhang. Det verkar alla tycka. Så vi får se hur Jah löser detta, jag som inte ens läst ut min bok. Jag hinner. 

Kanske att den där salvan var bra ändå, för idag är blåsorna mindre uppstickande och inte lika ömma. :) peppar peppar. 

Nu har jag ätit frulle, druckit kaffe, duschat och ska snart lyssna på min bok. Känner att jag är tvungen att göra det varje ledig minut nu om jag dessutom ska hinna läsa rapporten OCH skriva ett arbete om det tills på torsdag. Sen, eftersom denna veckan erbjuder (egentligen gillar jag det inte) massa hemstudier så tänker jag lägga mig ner och lyssna på boken och inte enbart köra kombo med städning, disk osv. Och ikväll är det hockey. Det ska hinnas med också. Fira min bror, som fyller hela 16 år. 

Alltså, blåsorna jag har i min mun! Dra åt helvete vad ont det gör! Fick köpa salva idag som man ska ha i munnen men det känns som att det blir värre. Blåsor både uppanpå och under tungan. Jag trodde att förkylningen var på vändning, men det ser inte så ut. För övrigt är jag helt okej, inte farligt med snor och hosta utan nu är det fokus på blåsorna och känner febervärk i nacken. Fattar ingenting. 

Imorgon har jag självstudier. :) det passar bra!

Nej, jag blev störd igårkväll. Kröp ner med plattan och kollade på modern family, och somnade innan klockan var 22. Vaknade, la undan plattan och skulle bara somna om för jag var ju trött. Då börjar nån skriva i en tråd på Facebook och jag skulle bara skumma igenom men på den korta stunden blev jag pigg. Men med tiden somnade jag, till slut! 

Imorgon fyller min fina snygg-bror 16 år. SEXTON. Sinnessjukt! 

Det firar vi på arenan. Med den (förmodligen) mest spännande matchen ever. 

Vår!

Idag är det VÅR! Och det känns såväl i luften som i kroppen. Jag älskar vår, och framförallt känslan av vår. 

Idag har jag druckit kaffe ute på filten, spelat gitarr i min soffa med solen i ögonen, suttit på Malins föräldrars tomt och låtit solen slå mig i ansiktet, låtit mina små fötter känna på gräset och så har jag fått äta grillat kött. En alldeles perfekt dag! Nu ska jag bada och sen läsa min bok som jag ska skriva uppgift på i veckan. 

Trött är jag, så sömn hoppas jag på att få inatt. Har blåsor i munnen så troligtvis är jag inte helt kry än, men jag känner mig inte sjuk direkt. 

Klar för idag.

Den här dagen har inte gått alls som jag planerade. För det första så segade jag innan jag kom igång. Hade lite lite feber, men det lilla märktes eftersom jag var yr så fort jag var igång. 

Gick ner i tvätten vid 14, men insåg att min tvättid var igår. Någon har glömt att byta månad på lappen där nere. Jaha? Och nu? Som tur är var det Malin en trappa upp som hade tvätten, så jag fick tvätta lite på hennes tid. Dammsög. La mig i soffan.. Rastlös. Bara sugen på piggelin. Gick till affären och köpte isglass, och hem igen. La mig igen, försökte komma till ro, men icke. 

Nu har jag både duschat, keratinbehandlat håret, fönat och plattat (man måste det direkt efter behandling), diskat och ätit en glass till. Vikt in all tvätt och satt igång ljudboken som jag ska redovisa nästa vecka. Så nu är jag i fas, men FAN vad det skulle ta tid och energi då!! Febern har sjunkit, så det var nog ingen fara, förutom yrseln. Men jag äter dåligt när jag inte mår bra, så yrseln kan lika gärna bero på det! 

Igår var jag rastlös. Så att det kröp i hela kroppen. Köpte mig några öl och satte mig med gitarren, först då lugnade jag ner mig. 

Idag är det lite likadant, fast idag har jag skrivit en lista på vad som ska göras. Tvätta, städa, plugga och sånt. Allt i ordning. Ibland måste jag göra så, annars glömmer jag bort för att jag hittat något roligare. 

Ska snart ta tag i denna dagen. Snart. Jag är bara så trött, ögonen svider (anar nån liten grad av feber kanske). Så idag ska jag unna mig att sova mitt på dagen om det skulle vara så att jag är trött. Svårt att tro att jag har ro till det, men OM. 

Jag sov ända till 8.20! Med stopp vid 7 för medicin. Jag har nog dessutom bara vaknat två gånger (korta) under natten. Det ÄR skönt att sova när man sover!

Jag är på banan. Trött och lite förkyld, men ändå på banan. :) 

Humöret går över efter en stund, som synes, och kan lika snabbt vända igen. Men så är det nog för alla. Mer eller mindre. 

Nu ska jag sova. Och jag ska endast ställa klockan för medicin, sen hoppas att jag kan sova länge imorgon. "Ledig" imorgon, och detta tack vare att jag och pandy invaderade bibblan idag och gjorde klart lite till på det vi ska redovisa på fredag. 

Kanske shoppa ett par brallor imorgon?

Idag har jag dagdrömt. Om uteserveringar, sol och öl. Sommar - KOM! 

Satan, vilket schizo jag känner mig som ibland! Alltså, jag erkänner : jag går omkring och tror att jag har koll på läget och så länge jag tror det så är allt frid och fröjd. Men så fort jag slås av att jag faktiskt inte har det minsta koll, så blir jag ett känslomonster. Fatta då hur knivigt det är när man inte ens kan hantera hälften av alla känslor en människa kan känna. Total lycka och glädje JA. Tack gode Gud. Och så ilska, när den är som värst. Allt där emellan, vilket ju är en del, har jag väldigt svårt för. Jag KÄNNER det ju, men jag har svårt att hantera det. Och då blir jag istället arg. Eller ledsen ifred, men oftast arg. Jag vet allt detta. Och jag har försökt (och försöker fortfarande) att ta mig an även sådant som jag har svårt för. Men det slutar med att jag står där, igen, och knappt fattar någonting. 

Jag glädjer mig med att mina små svängar är mer sällsynta nu än förut. Men det är inte min förtjänst. Det är medicinen. Över lag ser jag mig som en glad person, men kanske med lite för mycket tankar om för mycket. Att tänka är jag expert på. 

Tack! Den här bilden såg jag igår och nu känns allting lite mer relativt. Jag förstår fortfarande inte fullt ut, men detta är så nära jag kan komma förståelse rent konkret. Jag MÅSTE få SE hur man menar, jag fattar inte när folk försöker förklara. 

Så nu lägger jag klänningen bakom mig tills vidare. 

Idag har vart en lång skoldag. Första föreläsningen var fullt frivillig och handlade inte alls om den nuvarande kursen. Utan den handlade om utlands-praktik. Jag och några till blev sugna häromdagen när de slängde ut information. Så nu ska vi kolla upp antingen Australien eller Spanien. Satan vad kul det hade varit! Särskilt om man kan hamna två och två, och den chansens ganska stor. :) 

Jag älskar mitt täcke! 

Nu när jag sovit borta inatt (sov hos Angelica) så är det så skönt att komma hem till det tunga härliga täcket. La mig i sängen 19.30 med datorn och lyssnade på min bok som vi ska ha i läxa men somnade lite över 20. Det är på både gott och ont, det här täcket. Nu var jag visserligen sjukt trött ikväll, men nackdelen är ju när jag vaknat (vilket jag såklart gjorde efter en timme). Mina ögon är fortfarande jättetrötta så jag ska ge sömnen en ärlig chans till. 

I vanliga fall upplever jag inte täcket som "närhet", men ikväll känns det så. :)

Jävla skit-klänning!

Alltså, jag må vara löjlig. Men jag kan inte hjälpa det. Den här satans klänningen. Jag förstår inte! Vissa ser vitt och guld och vissa ser blått och svart, vilket jag är med på eftersom den ÄR blå och svart. Men jag fattar inte hur man kan ha så olika uppfattning om färg? Jag kan inte släppa det. Jag vill så gärna kunna se det vita. Och forskare har ju uttalat sig överallt, bland annat att det handlar om i vilket ljus man kollar i, det beror på reflektioner osv. Någon sa att det handlar om hur vi LÄRT oss att uppfatta färger, men jag köper inte det. Igår satt vi alla brudarna. Ann-Sofie upplevde den vit och guld, solklart. Vi andra blått och svart. Vi frågade noelle, 3 år, och för henne var det också självklart att det var vitt och guld. HUR?! Vi kollade alla i samma ljus, på SAMMA bild, i SAMMA rum. Men alla ser olika. Och om det nu handlar om hur man "lärt" sig en färg, varför ser Ann-Sofie att mjölken är vit om hon också ser en blå klänning som vit? 

Jag vet dessutom att vissa först sett vitt och guld men sen blått och svart. Jag kan köpa att det svarta går i brunt och skulle kunna ses som lite guld-ish. Men inte helt. 

"Släpp detta nu, det är som det är." 

Jag funkar inte så. Jag kan endast släppa det när jag har en förklaring som är logisk och begriplig. Tills dess kommer jag ha sömnlösa nätter. Tragiskt, men sant.