"Jag fattar inte vad du gör med mitt barn egentligen! Hon pratar om dig konstant hemma, och hon spenderar varenda kväll med att pärla till dig. Som mamma är man så lugn av vetskapen att det finns någon vuxen under hennes dag som hon känner sig så trygg med." 

Och om ni bara visste vad mycket det betyder att få höra det! Det betyder att man gör nånting rätt för någon. 💕 

Nu åker jag till Karlskrona, och imorgon vidare till Teneriffa. Sol, bad och öl. Och ledighet. Kommer längta ihjäl mig efter barnen, men en vecka får jag stå ut. 😊

Igår fest - idag död. Vi var 6 pers ifrån gamla klassen här hemma igår, öl och umgås. Asnice, men som vanligt spårade det lite ;) vi skrev musik, text och så kompade panda på gitarr. Framåt natten drog de igång med ett luciatåg i mitt vardagsrum. Undrar vad grannarna tänker... men nu blir de av med mig i en vecka 😏🤘🏻 gårdagen var kul iaf! 

Idag har jag varit lite bakis, men mest trött. Allt har gått i slowmotion. Försökte ta tag i mitt hem innan eftersom tjejerna skulle komma och fira advent. Men allt gick så långsamt. 😴😴 

Var supermysigt att de kom. Vi hade lottat ut vem som skulle ge julklapp till vem, och jag fick av Maja. En Ernst-mugg och servetter! Jag blev sådär löjligt förtjust! Jag älskar mina Ernst-skålar och nu har jag också en kaffemugg!! 👍🏼 så fin! 

Nu har jag försökt packa resväskan. Hatar att packa. Fruktansvärt tråkigt. Och jag vet att jag alltid packar för mycket, vissa saker helt i onödan. Men men. ;) jobb imorgon också, sen åker jag till värmen! 

Nu närmar sig min resa och jag längtar som tusan. Men de sista dagarna på denna arbetsveckan har jag samtidigt börjat bli lite vemodig. Det är bara en vecka, jag vet. Men det känns som att den här och förra veckan har gett så många små framsteg i olika sammanhang, det visar sig mer och mer att det man gjort faktiskt har haft verkan. Och då blir man lite saknig innan man ens har åkt. Å andra sidan är väl vilket tillfälle som helst likadant, så det är bara att suck it up, åka på en behövlig solsemester och koppla av. För det är jag faktiskt värd, det känner jag i hela kroppen! ☀️

Det är en så jävla härlig känsla när saker man säger och gör visar resultat. Idag har jag fått tillbaka så mycket, rent känslomässigt. För varje litet steg känns allt plötsligt värt det! Mitt jobb är ofta slitigt, det är högt tempo och många knutar som ska lösas upp. Relationer och konflikter. Ibland känns det som att man springer i motvind, men när man plötsligt får serverat framför sig att saker verkligen går att förändra.. då blir man ännu mer taggad att förändra, och hjärnan går igång på tusen olika idéer om HUR, vad och när. Då är det värt allt. Kära barn, jag ska göra allt jag kan för att ni ska kunna se tillbaka på er skoltid som trygg, rolig, värdefull och speciell. ❤️

Hur tufft allt än är ibland så är det viktigt att unna sig en paus för att tänka. Tänka på vad jag gör om dagarna som gör att jag är viktig, varför jag gör så osv. Jag har inte haft tid till sånt på ett tag, och då känns det som att allt bara sker på rutin. Jag gillar inte riktigt det, utan för mig är det så viktigt att veta att det jag gör betyder något för någon annan/hjälper någon/utvecklar någon. 

Jag har vetat länge att just denna dagen skulle bli en lång dag, och som grädde på moset har jag en förkylning i kroppen, förmodligen lite feber, ont i halsen och öm i nacken. Mensvärk. 👍🏼 toppen, verkligen. Men dagen har flugit förbi, och den där tänkar-pausen fick jag serverad idag vare sig jag ville eller inte. Men nu känns det bra, även om det är sånt jag redan vet om. 

Mitt arbete (vårt, ALLA som arbetar på fritids) är så jävla betydelsefullt rent känslomässigt. För barnen. Barnen är de som är viktiga. Och jag är viktig för dom! Utan personalen på fritids hade det varit oerhört svårt att kunna ge en helhetsbild av varje unge, som i många fall är väldigt viktigt. För att komma ett steg framåt behöver man veta vad man jobbar för, vad man strävar emot, och vilket ansvar man är beredd att ta för att nå dit. Jah vet att jag har sagt det innan, men idag blev jag tacksamt påmind igen : jag ska slåss för varenda unge, jag ska trolla fram förslag och lösningar som egentligen inte finns för att ge barnen en ärlig chans att lyckas, jag ska bana vägen för barnen även om vägen är glashal, jag ska ta vara på varenda känsla de ger mig och sedan bygga vidare på den, jag ska tvinga mig själv att se mig själv som viktig. För det vet jag att jag är. För en del barn är man den viktigaste i världen, för andra är man viktig på så sätt att man rakt av tillgodoser de basala behoven för omsorg. Men för de som kräver mer än "bara" omsorg.. för dom är jag jätteviktig. 

Ibland måste man få gnälla, och det gjorde jag igår. Presidentvalet tänker jag inte ens kommentera, även om jag egentligen har tusen åsikter om det. Men mina sjuåringar resonerade klokare under valvakan än vad väljarna gjorde. 👊🏽 

I alla fall.. igår var en sån dag där jag kände mig gnällig. Jag börjar känna av en förkylning som kryper sig på, jag känner stress och trötthet. Ibland otillräcklig. Men musikundervisningen började igår, och det kommer bli så jäkla kul tror vi!! Barnen var exalterade och många tyckte det var roligt. Idag däremot hade jag inte lika mycket energi under musiken, men jag hade desto mer positiv energi på fritids på eftermiddagen. Jag har så många barn som får mig gråhårig. Men de får mig även att skratta, de gör mig klokare för varje dag, och de ger mig så mycket glädje. Så även om stimmet ibland är så stimmigt att man knappt vet vart man har röven så ger ungarna ändå så mycket glädje, och på nåt jäkla vänster koll på dom små liven. Trots att man inte har koll på sig själv eller att man slutade för en kvart sen eller att man lagt ifrån sig både sin egen mobil och fritidstelefonen. Osv osv. ☺️

Efter jobbet idag mötte jag upp Marie på stan. Äntligen hann jag in i musikaffären för att köpa en ny gitarr. Har tänkt tanken i flera veckor men inte hunnit. Men nu. Äntligen 🎸

Imorse vaknade jag upp till ett vitt Kalmar. Jag älskar ju snö, som många vet! Jag hatar däremot att vara blöt och kall, så imorse tog jag både kängor, tjocktröja, vantar och överdragsbyxor. Struttade iväg och kände mig upprymd! ☺️ väl framme på jobbet var det svårt att hålla barnen inne så tidigt, de ville ju så gärna ut. Men vid den tiden är det mörkt, plus att jag inte vill släppa ut dom utan att det är fler vuxna på plats. Så de fick vänta. Vi kollade på sunes jul fram tills det var dags att gå ut 🙊☃️

Sen idag har Agnes och jag röjt i vår kommande musiksal. Det har varit turer fram och tillbaka, och vi har väl inte känt oss taggade till tusen. Men nu gör vi det. Känns bättre och bättre hela tiden! Vi har inte hållit igen på någonting, utan varit bestämda med hur vi vill ha det. Det flyter på men än är allt inte klart. Mer som ska fixas innan onsdag men tills dess får det bli som det blir. Vi behöver ju inte gå så hårt fram i undervisningen första veckan. ☺️ vi är på gång och det känns kul! 

Sen fick jag veta en annan sak nu på eftermiddagen. En sak som jag inte kommer ha tid med, men som jag blev asglad över att ens ha blivit omtalad i, pga min syn på pedagogik. 🤘🏻

Det är sån himla skillnad att jobba på lovet jämfört med vanliga dagar! Man hinner med så mycket mer än man brukar, och framförallt hinner man umgås med ungarna på ett annat sätt! Trivsamt! ☺️👍🏼 

Idag vände vi upp och ner på byggen, sorterade allt lego, klossar och leksaker i rätt lådor. Barnen var inte sena med att ta tag i städet de heller! Sen lite möte och slutligen ställde jag mig och gjorde två omgångar play-doh-lera i olika färger! De älskar lera, och de älskade att jag glittrade degen! 😊 trots att jag har jobbat sent idag så älskar jag dagar där man känner att man hunnit med att BÅDE aktivera barnen men även vara med i själva aktiviteten. 

Imorgon hoppas jag kunna röja lite i min och Agnes kommande lokal.. ;)