BabyLoo

Hur tufft allt än är ibland så är det viktigt att unna sig en paus för att tänka. Tänka på vad jag gör om dagarna som gör att jag är viktig, varför jag gör så osv. Jag har inte haft tid till sånt på ett tag, och då känns det som att allt bara sker på rutin. Jag gillar inte riktigt det, utan för mig är det så viktigt att veta att det jag gör betyder något för någon annan/hjälper någon/utvecklar någon. 

Jag har vetat länge att just denna dagen skulle bli en lång dag, och som grädde på moset har jag en förkylning i kroppen, förmodligen lite feber, ont i halsen och öm i nacken. Mensvärk. 👍🏼 toppen, verkligen. Men dagen har flugit förbi, och den där tänkar-pausen fick jag serverad idag vare sig jag ville eller inte. Men nu känns det bra, även om det är sånt jag redan vet om. 

Mitt arbete (vårt, ALLA som arbetar på fritids) är så jävla betydelsefullt rent känslomässigt. För barnen. Barnen är de som är viktiga. Och jag är viktig för dom! Utan personalen på fritids hade det varit oerhört svårt att kunna ge en helhetsbild av varje unge, som i många fall är väldigt viktigt. För att komma ett steg framåt behöver man veta vad man jobbar för, vad man strävar emot, och vilket ansvar man är beredd att ta för att nå dit. Jah vet att jag har sagt det innan, men idag blev jag tacksamt påmind igen : jag ska slåss för varenda unge, jag ska trolla fram förslag och lösningar som egentligen inte finns för att ge barnen en ärlig chans att lyckas, jag ska bana vägen för barnen även om vägen är glashal, jag ska ta vara på varenda känsla de ger mig och sedan bygga vidare på den, jag ska tvinga mig själv att se mig själv som viktig. För det vet jag att jag är. För en del barn är man den viktigaste i världen, för andra är man viktig på så sätt att man rakt av tillgodoser de basala behoven för omsorg. Men för de som kräver mer än "bara" omsorg.. för dom är jag jätteviktig.