Vilken jävla match! Vilken jävla känsla! För alla! Khk låg under hela första och andra period, och domarna betedde sig som tre fyllon. De varken såg eller agerade. Såg gjorde de, de var för helvete tre stycken. Det var så mycket hat i luften som vår klack bröt med kärlek. För det kan man inte säga annat om, än att alla supportrar stöttar med både hjärta och själ.
Khk fick in 1-1 och tanken på att matchen kunde pågått hela natten gjorde mig trött men glad. Sen kom ett mål till och saken var mer eller mindre klar. Västerås läktare dog, men stod kvar. Som ett gäng fågelholkar. Och på sittplats reste sig alla upp, klacken skrek så att varenda hårstrå ställde sig upp. Khk har tagit sig från botten till toppen, till SHL. Det är stort. Det var det inte många som trodde. Men det gjorde supportrarna. Och vann. Så jävla häftigt! 
Idag ska jag försöka plugga. Ska träffa Sofie snart och få igång varandra. Uppgiften är enkel egentligen, men svår då de böcker man ska läsa är svåra att få in i kurslitteraturen i rätt sammanhang. Det verkar alla tycka. Så vi får se hur Jah löser detta, jag som inte ens läst ut min bok. Jag hinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar