Nej. ;)
Somnade sent - vaknade "sent". Trött. Men det gör inget. Är på bra humör, och väldigt Yoda-sugen. Så får det bli idag. På min enda lediga dag. Resten är jobb, jobb, jobb denna veckan. Och det känns okej.
Nej. ;)
Somnade sent - vaknade "sent". Trött. Men det gör inget. Är på bra humör, och väldigt Yoda-sugen. Så får det bli idag. På min enda lediga dag. Resten är jobb, jobb, jobb denna veckan. Och det känns okej.
Idag föreslog jag bakning. Många hakade på och vi åstadkom en sockerfri hallonpaj som blev mycket MYCKET uppskattad! :) hallongrädde gjorde vi med till.
Lång dag, och stundvis hektisk. Men det behöver vara action och fart i mitt liv, det är så jag jobbar bäst! Var helt slut när jag satte mig på cykeln hem sen.
Detta blir en lång och kämpig vecka, med intensiva arbetspass. Men det gör ingenting. För 1: jag trivs. Jättebra. 2: veckan därpå är jag mycket ledig. Fint.
3: alla gillar pengar, så även jag. Och detta ger pengar.
Förkylningen sitter i, det hesa är aningen mindre hest men hostan och snoret är detsamma. Synd, för det är det hesa som är fint. ;)
Alfred sa igår att han önskar sig en riktig klänning när han fyller år. Tanken var inte att jag skulle köpa det idag, det är fler kids som fyller innan honom. Men. Jag sprang på THE klänning! För Alfred är det viktigt numera att saker och ting är rock'n'roll och han (såklart) relaterar djur-mönster till rock. Så jag köpte denna bedårande klänningen, och han kommer bli så glad! Hoppas jag :)
Palla vänta till augusti ;)
Haft kvalle med Sofie idag, mys. Och sedan Jennie och familjen.
Åh vad jag hade saknat dom!! Ungarna, särskilt. Alfred gav mig en kvarts lång kram och vägrade släppa och Alma stod tålmodigt och flinade vid sidan om och väntade på sin tur.
Jag älskar er så in i Norden!
Men nu gick jag in på Nelly. Var ledsen över klänningen. Fanns ju ingen kvar till mig. Nu såg det ut som att nån gjort ett återköp för nu fanns den! Vågar INTE chansa på att den finns i många minuter till så jag klickade på KÖP dirr. Nu så. Envishet är en bra egenskap, uppenbarligen. :)
Tänk att till och med jag kanske kan nå en rimlig punkt vad det gäller kroppskonst. Kanske ändrar jag mig, kanske inte. Men så känns det nu.
Nu skulle jag beställa. Då är den slut igen. Jävla fan. Jag är envis och kommer vänta IGEN, för jag ska ha den.
Inget märkvärdigt med den egentligen, men den stämmer i både färg och modell, så jag ska ha den. Priset stämmer ju med, för en fattiglapp. ;)
Har gått och blivit förkyld med, feber och skit. Skönt med två lediga dagar nu så man kan friskna. Kände sån frossa igår hos tatueraren, och jag har aldrig vart med om det förut! Sen kom snoret, feber och halsont, så det förklarar en del. Ont som fan på armen har jag med, men det är det värt. Så värt ;)
Cyklade hem till mamma efter jobbet för frukost och sömn. Hon sa "fan vad snyggt det smälter ihop på armen nu!"
Trodde jag aldrig ;)
Jennie fick en liten plats. Egentligen behöver jag knappast gå in på varför det är just hon. Men jag gör gärna det ändå : hon är Yoda. Hon är den som känner mig på ett sätt som jag knappt gör själv. Hon är den som håller ordning på mig, ser till att jag sköter mig och att jag lever, och hon älskar mig trots allt dumt jag kan hitta på. Det är det fler som gör, såklart - ingen ska uteslutas. Men Jennie är (har alltid vart och kommer alltid va) speciell. Hon är speciell. <3
Jobbar natt inatt och innan dess ska jag till Stefan och fylla i armen.
Börjar få ont i halsen men jag har varken tid eller lust med det nu! Jag behöver vara pigg och kry. Natten till igår spydde jag som en gris, kallsvettats och skakade. Mensvärk. Så glad att det kom på helgen och inte idag. Jag både vill och behöver vara på jobbet de timmarna jag ska, och det känns så skönt att jag trivs så bra! Det känns inte jobbigt att gå till jobbet, snarare tvärtom. Och det är tacksamt :)
Idag fyller min sambo år. Grattis hjärtat! Och tack för att du finns. Jag har varken tid eller råd att fira dig som du förtjänar just idag, men jag ska fira dig både att du tagit examen och att du fyllt år när min första lön trillar in. :)
Idag ska jag ta det väldigt lugnt. Andas och dricka nån öl.
Min visdomstand gör ont både i tandkött, käke och hals, men med lite värktablett så löste sig det med.
Alfred, min fina.. Han är verkligen min pojk. Tjatig som fan, pratig som fan, och söt som fan - precis som jag. Han tjatar nu om att få gå på festival, som agge. Göra hårdrockstecknet (som han precis lärt sig) och lyssna på "kizzet". Fina unge. Jag älskar dig.
När jag väl slappnade av gick det bra, jag somnade. Men man sover ju på helspänn, så jag ska nog försöka få lite sömn nu.
Cyklade hem till mamma efter jobbet, fick frukost. Och nu är jag hemkommen. Vila. Duscha. Lövmarknad. :)
Undrar om jag kan sova inatt. Återstår att se. Nu ångrar jag att jag lånat ut surfplattan till Antoni, ifall jag blir rastlös. Men men. Jag ska nog kunna överleva.
Det känns bra, än så länge. Mycket att tänka på, såklart. Men jag är bra med människor, det jag inte kan frågar jag om.
Kan knappt vänta till lönen i juli, ännu bättre i augusti ;) då blir det tatuering. Ska kladda lite på måndag, har en stund tillgodo hos tatueraren sen förra gången så det kostar inte många kronor!
Utbildning klockan 13 idag. Om jag fortsätter cykla till och från jobbet varje arbetspass så kommer jag kanske va fit efter sommaren. Om jag ger fan i öl och andra godsaker. ;)
Cyklade till och från lyckeby idag och det tänker jag göra i den mån det går. Skönt som fan, och det går snabbare än man tror.
Städade undan lite när jag kom hem. Pratat i telefon. Handlat vitlöksbröd. Nu ett avsnitt av orange innan jag sova. Har ett 9-21 pass imorgon, oj oj oj.
Tåg inställda, bussar med otrevlia chaufförer istället, förseningar och så vidare. Till slut kom jag fram, precis lagom när gänget satt och käkade på hard rock café ;) marscherade in till mötley och åt upp resterna på tjejernas tallrikar ;)
Hann ju inte va med på hälften, men jag var i allafall där. Ett tag. Och åt mysig hotellfrukost imorse, alla brudarna samlade. Det var ändå fint att vara med på ett hörn.
Snacka om skumt. (Detta har hänt flera gånger förr). När tågbytet i Emmaboda var, och vi väntade på ersättningsbuss, så stod där en kvinna och ett barn med MASSA packning. Jag var sådär trevlig och vuxen och hjälpte henne att bära i omgångar, sen blev vi ståendes och pratade i en hel timme. Plötsligt säger hon "din mamma heter Pia va? Ni är kopior.." Uh. Lite läskigt. Jag har aldrig sett oss SÅ lika, men tydligen.. :) hade ju prat-sällskap hela vägen efter det, och grabbarna bak i bussen joinade med öl, Rom och socialisering. ;) två av dom sprang ikapp mig efter bussturen, för att kramas och säga att jag förgyllt deras hemskt långa och tråkiga resa.
Man gör vad man kan ;)
Jag började gråta. Allt bara släppte och det sjönk in på riktigt att jag nu är KLAR med mitt första år på högskolan! Och jag klarade mitt första år utan en endaste komplettering, inte en endaste omtenta. DEN känslan! Jag kan knappt beskriva det. Så skönt! Det känns som att jag är FRI ett tag nu, på riktigt fri.
Fixat mig ett sommarvikariat har jag gjort med, jag börjar på måndag. Bra betalt och mycket knepiga arbetstider, vilket gör att jag därmed även har mycket lediga dagar då jag ibland jobbar natt.
Allt bara löser sig, och jag bevisar gång på gång för mig själv att jag KAN, jag är duktig!
Jag är lika stolt över mig själv som mina föräldrar, och det är tillåtet, särskilt om man tänker på vilken karusell det senaste året har inneburit för mig.
Jag är stolt.
Försökte med allt. Verkligen allt. Telefon-nattning, där bara den ena somnade. Jag la på, spelade mobil-spel. Brukar tröttas ut lite då i alla fall. Fast icke.
Satte igång musik. I TRE timmar! Icke. La mig framför tv:n. Icke. Hämtade min piggiga boll. Icke.
Gav upp vid 5. Kollade tv utan att ens försöka sova. Somnade nån timme vid 8-tiden och sen vaken igen.
Yoda säger att läkare till barn med samma bekymmer brukar säga att "sömntåget" inte har kommit än när man ligget och vridet sig ut och in. Mitt tåg var ju uppenbarligen inställt. ;) men jag är pigg ändå.
Ska ner i tvätten, Sen dricka en öl och promenera in till stan. Jag överlever.
Han har aldrig vart nån stor idol, men jag har alltid velat se honom. För sakens skull. Nu, när jag sett honom, så är han betydligt större i mina ögon.
Han gjorde en så jävla bra show, och han har så många låtar som är publik-vänliga att sjunga med till, och står det 30.000 pers och sjunger med så blir upplevelsen genast mer häftig. Har fått utöka min spellista med massa låtar av de han uppträdde med, för det är för bra för att inte uppleva igen. Och har man upplevt det live så förknippar man känslan till de låtarna sen.
Fy fan, vad bra han var! Kan inte få nog!
Och gitarristen.. Omg.
Alice cooper gjorde mig både glad och överraskad. Hans show var sjukt jävla asbra och jag lyckades kamma hem både Alice-sedlar, halsband och plektrum! Utöver det blev jag kär i hans gitarrist, hon var bland det snyggaste jag har sett! :)
W.a.s.p körde "forever free" och då dog jag lite till. De var med fantastiska. Billy idol, volbeat, rob zombie.. Mycket bra!
Jag är nöjd.
Susanne och jag fick ett extraknäck på kuppen! Jag sover ju sällan om nätterna, och på laddnings-centralen (där man lämnar in mobilen för att ladda) sitter personalen uppe dygnet runt. Så vi spenderade många timmar där, sällskap och så fick vi hjälpa till lite ;) härliga människor!
Idag när jag kom hem till mamma så hade hon ställt fram en resorb och så fixade hon grillat :)
SRF är slut för denna gången och jag är ledsen över det. Men samtidigt glad över ytterligare en festival-upplevelse att stoppa i minnet.
Om två dagar kopplar jag av på riktigt. Två dagar. Jag får hålla ut tills dess.
Sen är det hårdrock, sol och öl i tre dagar. Som jag ska njuta!
Utöver att jag har fått svart på vitt vad det verkligen är jag vill arbeta med, så har jag även lärt känna 22 stycken otroligt fina själar, och det är fan ingen slump att vi alla söker oss till varandra.
Tack. Tack för detta året, som trots jobbiga stunder vart bland den bästa tiden i mitt liv!
Jag vaknade upp alldeles för sent igår, skyndade mig in till stan för att samlas med de andra volontärerna. Genomgång osv.
Väl nere vid hamnen (som ju var samlingsplats) började folket bli allt fler. Och fler. Detta trodde jag aldrig! Säkert 2000 personer stod där, redo att marschera, sjunga, skratta, dansa.. Paraden var helt fantastisk! Tusentals flaggor som viftade, människor gick ut på sina balkonger för att applådera och hissa flaggan. Paraden avslutades på torget med ännu fler människor, som alla sjöng med till DJ:ns musik. Så häftigt!
Tyvärr jämför ju jag med allt jag har upplevt i Pride-sammanhang tidigare, dvs Stockholm. Och det är fel. När paraden var över så KUNDE jag inte längre jämföra, för det här var nåt alldeles eget. Underbart fint, med underbara människor.
Om jag kände någon stolthet?
I hela kroppen.
Mamma (som tyvärr inte kunde delta) sa idag "jag såg bilderna. Fy fan vad vackert! Och det ÄR nödvändigt att det anordnas sånt här, för vi är fortfarande inte i närheten av jämlikhet. Du, min kärlek, du gör mig stolt. Och nästa år.. Nästa år ska jag vara där. Med dig."
Jag har vart igång denna veckan, tro mig. Och jag besökte rocken igår för första gången på länge! Det var till och med så att bartendern sa att hon börjat fundera vart jag hållit hus. "Skönt att se dig." Jojo. Underbart. Älskar rockbaren. Men idag är jag trött. Upp tidigt och volontärat i Pride-paraden (beskriver känslan imorgon), och sen öl öl öl på det.
Min lever behöver sova. Jag med. Sweden rock nästa vecka, då behöver vi vila lite innan. Lite.