Klar!

Nu har jag varit effektiv och tok-städat och badat och allt, så nu kan jag lägga mig ner en stund och andas. Ida somnade nog nyss i telefonen, men hon kan va där. Inget konstigt alls, så gör vi. :p 

Mys med brudarna ikväll. Har verkligen längtat tills vi alla kan ses! 

Ja, summering av min bedömningslektion : jag var skitnervös av okänd anledning, men min handledare sa "tänk inte. Bara kör. Du har klarat detta i fem veckor, tänk inte på att läraren är här." Sagt och gjort. Körde mitt upplägg och barnen skötte sig exemplariskt (just den klassen brukar vara stimmet själva), men allt bara flöt på. Efteråt sa bara läraren "du är väldigt aktiv i din lektion. Det här var 45 minuters ren pedagogik. Du hade kunnat göra det väldigt enkelt för dig och låta barnen jobba själva, men du är så med! Pedagogiskt från början till slut!" Sen gick han iväg med min handledare medan jag höll lektion två. När vi samlades sen och skulle ha "möte" och genomgång så satt jag knäpptyst. Känns som att man blir trängd liksom. Men både min handledare och min lärare överröste mig med beröm om upplägg, pedagogisk tanke, pedagogiskt bemötande, hur jag aktivt deltar och hur jag kopplat allt till läroplanen. Sen drog min lärare upp egenskaper som "världens främsta pedagog" anser att en framgångsrik lärare ska ha. Det sa min lärare att jag har. "Passionerat engagerad" var det han tryckte hårdast på. Att det var en fröjd att se mig med barnen och att se hur barnen följer mig, att vi har ett samspel och att jag planerar mina lektioner både ur barnperspektiv och barns perspektiv. (Det är sådana begrepp som bara vi fattar, förmodligen). Men det var så jävla skönt att ha det gjort, och att få höra allt det där. Jag slutade nog lyssna efter ett tag för det var så mycket som släppte och jag blev nog paff över den reaktionen. Jag väntade mig inte det. Jag tvivlar sällan på mig själv, jag vet vad jag har för styrkor och förmågor, och jag vet vart jag har mina svagheter. Men här behövde jag verkligen få höra det. Otroligt skönt, och jag kände mig så otroligt stolt efteråt! 

Man vill gärna inte skryta, men man måste få uttrycka när man själv känner att man lyckats med någonting stort. :) igår hade vi redovisning på detta i Kalmar. Min lärare sa igen till mig att det jag gjorde var så väldigt ambitiöst. ;) 

Åh.

När jag kommer hem ska jag tillåta mig själv att gråta om jag vill. Trots mensvärk och en SJUK nervositet (som jag inte vet vart den kommer ifrån) så har jag visat min bästa sida. 

Jag lyssnade inte på allt, för det var så mycket som sades efteråt. Men jag ska försöka summera det sen. Först hem och knapra värktablett alternativt ta ett glas vin och skriva uppgiften jag ska redovisa i Kalmar imorgon. 

Jag känner mig fjäderlätt i kroppen nu. 

Mitt illamående beror nog även på MF som kom nu. Det kunde jag ju räknat ut, det är ju hela tre veckor sedan sist. 

Nu ska jag vara positiv och försöka kicka denna dagens röv!

Alltså, jag vet inte om det är stress eller oro eller vafan det är, men jag har ont i magkatarren och mår sjukt illa. Fick spy innan men det hjälpte inte. Jag (som faktiskt sällan stirrar upp mig för sådant här) tror att jag är nervös inför imorgon. Det är inte alls alla som prickar allt i en undervisning under bevakning och jag tror det stör mig lite att jag fått vänta så länge som till sista dagen. Alla andra förutom jag och en till har redan fått visa upp sig, men vi är sist ut. Och anledningen till att jag stirrar är nog att jag tänker OM jag kuggar, när ska jag göra om det då? Min praktik tar slut imorgon. Det är både skönt och inte skönt. 

Mina idéer har stått stilla ett par dagar. Jag spottar ut idéer på papper, men sen när jag vill "knyta ihop" så är inte den röda tråden tillräckligt tydlig enligt mig själv. Nu har jag en plan, och JAG känner att lektionen i sig är bra (så länge eleverna är aktiva), men om det är vad bedömningen vill ha så är jag inte bergis. Jaja. Ska försöka sova och få bort illamåendet. Och tänka att det som händer händer. Lyckas jag vara lugn imorgon så att jag inte missar någonting viktigt så kommer jag i alla fall vara nöjd med mitt, oavsett vad betyget blir. 

God natt. 

Hälsade på denna donnan innan förresten. Jag bad henne lägga sig på mig och hon valde att ha huvet på min rumpa. 

That käftsmäll när man inser att allt man försökt lära småttingarna genom att överösta dom i flera veckor faktiskt fastnat. Jag fick pausa min lektion idag bara för att tala om för dom hur grymma de är! Sötnosar. 

Nu ska jag äta, sen planera lektion. Sista lektionen som ska bedömas av min lärare från högskolan. Jag fasar för det. Men jag måste. Jag kom ingenvart knappt igår, så idag måste jag. 

Kan inte bara denna veckan vara över snart? Jag har planeringsstopp i hjärnan och det är inte bra. På torsdag ska jag bli bedömd av min lärare ifrån högskolan i Växjö. Jag måste komma på nåt. 

Tänker på för mycket annat också. Svårt att koppla bort. 

Fest.

Kräkfest i Kalmar. Alltså, det är så svårt att förklara allt, men det var kul. Jag har spenderat aningen för mycket pengar (på vadå?!) men jag överlever.

Och sova ska jag göra. Fy satan så skönt! 

De senaste dagarna har varit minst sagt dramatiska, och jag halkar efter i både min hjärna och allt praktiskt som min hjärna vill att jag ska utföra. 

Vi läser specialpedagogik nu, vilket jag tycker är så himla jätteintressant, men när jag fick veta att man ska läsa skönlitterära böcker började jag få lite smått panik. Jag har svårt att klara mig igenom en hel bok, och även om jag har "förmånen" att få ljudböcker istället så kan det vara svårt att lyssna igenom en bok. Även det kräver min fulla koncentration. Har jag inte det så är effekten densamma som att läsa boken själv. 

Badade och kröp ner i sängen och satte igång boken. Denna uppgiften är inte aktuell riktigt ännu, men jag vill försöka ha koll på läget eftersom jag har en veckas praktik kvar och att denna kursen därmed pausas. 

Jag har varit koncentrerad och lyssnat en bra stund. Detta är ju någonting som jag är väldigt intresserad av. Lyssnar på en bok som heter "ett helvetes liv" och handlar om fyra pappor som skrivit berättelser om hur det är att vara förälder till ett bokstavsbarn. Även om jag inte varit "dampig" i alla lägen, och faktiskt klarat mig hyfsat bra så är det mycket som slår mig i ansiktet. Många små saker som dyker upp som är jag. Små saker som är jag fast ur en förälders ögon, och även ur syskons ögon. 

Tänker då på min storasyster, som varit med mig hela livet och som alltid älskat mig och i många fall försvarat men framförallt FÖRKLARAT att jag säger och gör på ett visst sätt för att det är JAG, det behövs ingen diagnos att nämna. Detta även när vi var barn. Då fanns det ju ingen diagnos att nämna, men hon har ändå aldrig blandat in något som talar om att det är "fel" på mig. Vissa handlingar kan vara fel av mig, men hon har alltid sett allt som är positivt med mig. Sånt slår en verkligen när man läser om andra liknande familjer. Det är inget fel på ungen, men ungen är speciell. Det har min storasyster alltid tagit vara på och lyft upp. 

Frulle, sällskapat Ida hos tatueraren, handlat tacos, diskat, spelat lite gitarr. 

Nu ska jag ta tag i plugget innan Ida och Malin trillar in, för då ska jag laga mat och äta mat, sen ska vi hjälpas åt att sy (?) och kanske äta popcorn. 

Jag är trött idag eftersom det blev så sent igår pga försenade tåg, och imorgon ska alla upp supertidigt. Så min plan är att försöka lägga mig supertidigt också. Så att man orkar med skolan imorgon. 

Mellan-poppis i luren på väg hit, om hon nånsin kommer fram. Det ser inte ljust ut för att folk SPRINGER PÅ RÄLSEN! 

I övrigt dricker jag ett par folkisar. Man är förtjänt av det när man suttit i bibblan hela dagen och pluggat. Imorgon har vi en time-out från plugg så det är väl tur att tågförseningar kommer just idag. Imorgon bestämde jag och soffan Hotell-frulle. Mys. 

Skolstart : specialpedagogik. Det kommer bli väldigt intressant, men vi går så hårt på så jag är rädd att tempot kommer bli för högt. Får försöka hänga med. Det är ju sånt här som intresserar mig och HELA mig! 

Huvudet har redan efter en halv dag börjat analysera allt i minsta detalj. Allt ifrån mina egna erfarenheter till fakta, från fakta till hur jag själv bemött/bemöter barn som behöver särskilt stöd, vad som rör sig i mitt huvud, vad som troligtvis rör sig i deras.. 

Skoldag. Jag är inte så taggad för själva skolan idag, utan mer för att träffas. 

Helgen har vart bra. Bio i fredags och fest i lördags och död igår. Fruktansvärt vad trött jag var igår. Och öm i hela kroppen. Somnade innan klockan var 21. :) 

Snart dags att gå till bussen. Som vanligt är ingen av oss i gruppen förbereda, så när alla läste igenom dagens lektion och sånt så var vi som alltid "ahaaa, hehe. Hur gör vi nu?" 

Det löser sig sa jag till slut. Det gör det ju. Och dessutom behövde jag sova. ;) 

En dags praktik kvar. Sen helg. Med bio, fest för Yoda och Malin = öl. Sen ska jag äntligen få gå i skolan i en vecka innan sista praktikveckan görs. 

Jag längtar till skolan. Eller jag längtar efter alla i skolan. 

Snart. 

Bläää!

Usch, det ÄR nånting i kroppen alltså. Har visserligen bara ätit en risifrutti till lunch idag, och när jag kom hem ikväll åt jag och Malin kvällsmat. För sent för att ställa sig och laga middag. 

En stund senare mådde jag så illa så jag fick gå och spy. Det är liksom inte magsjuka-illamående, utan mer "kanske-nån-förkylning-eller-nåt-liknande-känsla" i kroppen. Men ingen förkylning. 

Har bäddat ner mig, men ska försöka att inte somna än. Då får jag väl ett helvete inatt om jag vaknar. Det vågar jag inte riskera. ;) ska ladda ner nåt mobilspel att underhålla mig med en stund. :) 

Trots dålig planering blev själva innehållet i dagens lektioner bra. Sen att vilddjuren var aningen vilda ingick ju inte i min planering. ;) jag körde lite repetition fast i nytappning och lite mer avancerat. Men jag fick använda mina röstresurser till att tygla de små liven, det behöver man ju också öva på även om det inte är kul. Idag fick jag använda mig av "ni som INTE tänker delta kan sätta er tysta och titta på, men jag vill inte höra ett knyst!" Det var ingen som satte sig, utan alla deltog till slut. 

Har kört en väldigt häftig grej (tycker jag själv) : alla barn står i en ring och så sätter jag igång "we will rock you". Alla stampar och klappar händerna, och under tiden delar jag ut diverse instrument. När alla fått in sin rytm stänger jag av musiken och låter kidsen fortsätta spela. Det låter svincoolt och märkligt nog klarar de flesta barnen av att hålla fokus under denna övningen så de hör ju själva att de faktiskt spelar en låt. Ögonen på dom när de väntar med spänning på sitt instrument är fint. De ser så förväntansfulla ut, och de lyser upp när de ser och hör att de KAN. Musik är ett fantastiskt redskap att få fram ALLA barnens starka sidor, även om inte alla barn älskar musiklektionerna. Framförallt de barn som i vanliga fall har svårigheter.. De får en chans att VISA och i många fall GLÄNSA. 

Gjorde en paus hos Angelica och flickorna efter praktiken. Underbart. Vi ses för sällan alla i gänget, men när man väl ses så mår man så bra! :) 

Usch, idag har jag noll idéer om vad jag ska hitta på för lektion till knoddarna imorgon. Jag är så trött! Tror att jag börjar bli förkyld eller nåt, jag vet inte. Jag har handlat och lagat mat nu, nu ska det bli lite städat med. Sen vila och försöka få ihop en lektion. 

Inatt blev jag nattad för jag kände redan tidigt att jag var orolig i kroppen. Hann knappt lägga huvudet på kudden förrän jag somnade med mellan i luren. Somnade dessutom stenhårt! :) vaknade ett par gånger och då var hon var i luren, och jag somnade om. Skönt. 

Och igår gosade jag mina syskonbarn. Så himla perfekta de är! 

Jag svänger som fan i humöret idag. Ena sekunden harmonisk och lugn, andra sekunden tjurig och ledsen. Utan någon vidare anledning, jag har bara en sån där trött-på-allt-stund ikväll. Det går väl över. Missade lill-dosen idag, har kroppen full av hormoner och en trötthet som är vedervärdig. Kan vara en kombo. 

Nu är tvätten klar så nu ligger jag nerbäddad och ska försöka sova. Har bara purple haze med Jimi Hendrix i huvudet, just den där lilla melodin emellan verserna. Inte för det, låten är bra - men min hjärna behöver lugn och ro. Fast Nae. Kan jag kötta Jimi Hendrix-låtar i huvudet innan läggdags istället för två tusen röriga tankar så får jag väl vara nöjd så. I guess. 

God natt. 

Såhär slut i både kropp och huvud har jag inte vart sen 1993. Först en hel arbetsdag och lite möte (nyttigt även för mig) och sen nån liten träff med information för alla lärare och pedagoger. Sen var bussen en kvart sen. Och jag var kissig. Och har tvätt som behöver tvättas (egentligen ett hem som behöver städas med men det hinner jag inte idag). Ska fixa en grej till till min lektion imorgon, SEN efter det tar jag HELG. Imorgon alltså. Och denna helgen lär det väl inte bli en lugn stund, men jag gillar att ha det så. Oftast. 

Jag är så trött om kvällarna nu, så idag blev det inte mycket gjort när jag kom hem. Spelat gitarr och duschat. Det är allt :) 

Första kvällen hemma sen i fredags typ. Sov hos mamma i lördags och sedan dess hos Yoda. Så mysigt! 

Åh. Jag gjorde SÅDÄR ifrån mig. Blä. Jag var så duktig till en början, sen fastnade jag i musiken jag försökte plocka ut och två timmar senare hade jag diggat så mycket bra musik att jag glömt vad jag skulle göra. ;) aja. Jag har en plan. Jag får bygga ut den planen imorgon. 

Som sagt : när man har tusen idéer men "endast" fem veckor att sätta alla i verket MED EN RÖD TRÅD är fan svårt. Ibland skulle jag vilja ha en begränsad hjärna som INTE spottar ut hur mycket som helst för det kan också vara svårt att få ihop allt ju fler tankar man har. Men hellre det, känner jag. Och röda trådar skapar jag ofta själv om det inte finns en från början :) 

Nu är jag inne på att mixa ihop en musik-matte-lektion för småttingarna och lite mer avancerat musikskapande med mellanbarnen, fast med enklare instrument. De stora har jag ju satt igång i ett Beatles-projekt. ;) 

Vi får se hur allt blir. :)