Kommer bli en fin afton. Jag tänker försöka sova en sväng på eftermiddagen så att jag orkar med. Tyvärr lär jag orka med ändå, jag lär vara den (som vanligt) som tvingat bort det trötta när alla andra vill sova.

Ikväll blir det hummer. Och öl. Och drinkar.
Hade ett par alternativ på vart jag skulle befinna mig ikväll men Jennie vann, mycket för att hon kan knepen ;) hon kan MIG.

Satt med Malin i bilen innan, och jag är ju en tänkare.. Tänkte på 2013 och min spontana känsla är : "det var inte det bästa året precis".. Varför det? Tänker jag sen. Jo, för jag är expert på att haka upp mig på just det som inte vart så bra.

Men ska jag summera året som alla andra så känner jag : "fan, vilket jävla bra år ändå!"

Låt mig förklara.
Jag har vunnit betydligt mer än vad jag har förlorat. Jag HAR förlorat, och i vissa fall har jag gjort det valet medvetet. Men fan vad jag har vunnit!
Främst har jag klivit ur min trygga bubbla och tillåtit mig själv att frigöra mig. Jag sökte skolan - jag kom in. Jag började skolan och jag visar att jag kan.
Jag tog tag i utredningen - jag fick rätt, och jag fick hjälp. Bra hjälp.
Malin flyttade in och i det stora hela fungerat det bra. Jag klev ur mycket av det som var tryggt och det har gett mig nya bekantskaper, nya vänner, nya perspektiv. Ett kliv åt rätt håll, och jag har bara mig själv att tacka. Tänker jag så, så inser jag hur mycket mer jag vunnit på att förlora. För i slutänden är det inte en förlust - det är ytterligare ett sätt för mig att öppna ögonen, och gör jag det lite för varje dag så vinner jag. Igen.

Jag har mina ups and downs, det har jag alltid haft. Jag tror att JAG märker det tydligare nu eftersom jag räknar så kallt med att min medicin ska hjälpa mot allt. Det i sig är en lärdom och ett framsteg - jag börjar förstå den och den börjar förstå mig. Bara det är en känsla som är svår att beskriva. Trots detta får jag säga TACK till er som "står ut", för jag VET att jag kan vara en pina ibland, den detaljen kan jag inte tvätta bort.

Jag föddes som en envis bitterfitta och jag tänker aldrig sluta vara jag. För slutar jag vara jag.. Det är då jag vet att jag har förlorat. Och jag förlorar inte.

Att kunna skratta ihop, gråta ihop, leva ihop.. Vi går varann på nerverna ibland, men fan vad glad jag är att det just är du, Malin.

Du ser direkt när det är nåt, och jag ser direkt på dig. Att då kunna avsätta de 10 minutrarna (ibland betydligt mer) genom att prata, kramas, skratta och få allt att kännas bra igen. Det är så jävla mycket värt.

Jag är alltid mig själv, men när det gäller känslor är jag svår. Inte med Malin. Där kan jag vara svag, jag kan gräva ner mig för jag vet att jag tar mig upp.
Just i såna lägen känner jag : flytta aldrig ifrån mig. Vi delar vardagen utan att ha ett förhållande - jag trivs så.

Trodde aldrig jag skulle kunna bo med en annan människa igen, men so far har jag fel. Jävligt fel.

Om jag kommer ta gråt-pauser i pluggandet idag? Eventuellt. Fy fan. Jag läser och läser och kommer på att jag inte hängt med på ett skit.

Samla fokus - på med musik - hämta piggbollen - ta en kaffe.
Upp igen!

Ställde klockan som en duktig tjej, tog medicin och macka och nu ska jag börja gå igenom alla 200 läxor. Böööh!

Inatt har jag druckit en liter vatten. Fått gå upp två gånger och fylla på flaskan. Vetifan vad som hände.

Sus och jag tänkte en bio ikväll, verkar inte gå någon bra. Känner ändå att det hade vart fint att ses, prata massa.. Nu har vi lite att ta igen.
Först läxan. Går inte att skjuta på hur länge som helst ;)

Ibland kommer det en tanke om att jag borde tänka annorlunda/göra annorlunda. Fast jag slås direkt av känslan av att förr eller senare hade jag behövt tänka såhär ändå. Antingen nu eller sen, och nu känns bättre på många sätt. Hade kunnat gjort det annorlunda däremot, men det är inte enbart jag som ska tänka så.
Nae, jag kör på denna känslan. Ett tag i alla fall. Resten får sköta sig självt.

Vart på hockey med hela familjen Tykon. Sen lite Jessie-mys. :) i förmiddags hade vi även lite mys hos Marie alla tjejerna. Finaste tjejerna i världen. Och de små, söta, goda töserna.. Hur förklarar man för dom hur mycket jag älskar dom? Att säga det rakt ut fattar de ju inte, men jag pussar dom konstant! Jag säger det till dom med, en vacker dag fattar de väl ;)

Ikväll ska jag sova så tidigt som möjligt! Tänkte plugga halva dagen imorgon, om det går. Vet ju knappt vad uppgifterna går ut på, det ska jag styra upp imorgon ;)

Såhär är det : jag kan bättre. För "bra" kan vara bra på många sätt, men inte på alla.
Det kan vara bra. Fast inte för mig. Kanske sen, men inte nu.

Städat lite till och sorterat tvätt, slängt mig i soffan med lite bra musik. Ibland fattar jag inte själv hur musiken väcker mig. På både gott och ont :) musik är min medicin i allt, jag klarar mig som många andra inte utan det helt utan jag MÅSTE ha det. Det redar upp huvet på mig. Lite. :)

Fixa facet och sen in till stan och byta in ett par av jeansen jag köpte igår. Pallade inte prova och de ena satt som en smäck i röven medan de andra var lite för stora.
Sen ska jag till Yoda. Min fina.