Jag behövde nog sömn. Jisses! Somnade som sagt både när jag kom hem och senare i soffan, men hade ändå inga problem att somna för natten sen. Visst, jag sover ju ytterst sällan en hel natt utan att vakna, men jag sover åtminstone.
Nu saknar jag min musik-klass så jag dör. Det har inte ens gått en vecka. Helgen som var gick åt till att leva i förnekelse, att det bara var en vanlig helg. Men nu börjar det göra lite ont. Vi är inte rädda att tala om det för varandra heller, fast vi erkänner att vi NÄSTAN saknar varann, NÄSTAN älskar varann osv. Vi sa väldigt öppet till Samuel häromdagen att vi hoppas hans termin blir en riktig flopp och att han nu komme se på sin ordinarie klass som tråkig. Gör han det så kommer han till oss. Han hoppas lite han med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar