För över en vecka sedan fick jag ett SMS av Simons tjej Malin, att det var middag på schemat idag för att fira hennes födelsedag hemma med hennes familj. Givetvis skulle både jag och Tobias komma!
Imorse begav jag och Tobbe oss ut och badade med Patrick, inte en tanke på att vi hade nåt inplanerat. Inte ens när Tobbe sa att Simon skulle på "släktmiddag" hos Malin slog det mej. Inte ens när svärmor ber oss köra och hämta Simon hos Malin slog det mej. Det slog mej när vi var en minut ifrån Malins hus, när jag precis hade kommit på vad jag ska köpa henne i present. Då slog det mej rakt i ansiktet - GUD, vi skulle ju VART på denna middagen?! Fort som FAN ringer jag Malin, ber om ursäkt att jag HELT glömt bort vad jag lovat, och att jag ska gottgöra henne! Hon sa att det inte var någon fara alls, att hon anade att vi hade annat inplanerat. Men det hade vi ju inte, vi hade bara glömt.. Fy fasen vad dum man känner sej i såna lägen!
Jag lovar att pussa henne lite extra på onsdag när vi ska på bio. Och present ska hon få, den lilla!
Herregud, hur kan man vara så tankspridd?


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar