onsdag 5 oktober 2016

Hade svårt att somna igår, och så har det varit i en veckas tid. I söndags sov jag ikapp däremot. Sömnen är dock sällan så snål som förr. Numera skrapar jag ihop den sömn jag måste. 

Det är mycket som händer nu, på både gott och ont! Eller inte ont, men.. ja, sånt som är svårare att fixa pronto. Och jag är ju en pronto-typ. Men allt kan inte göras direkt. Man får försöka hitta vägar ihop helt enkelt. Sen är det inte helt enkelt, men jag är ny - jag har inte direkt mjukstartat min "karriär". Utan paus från föregående jobb hoppade jag rakt in i ett nytt, i en ny stad, med en ny yrkestitel och nya medarbetare, på en enormt stor skola dessutom. Jag trivs som bara den! Men det är så mycket jag vill, och ska. ;) jag har visioner. många, små, stora och långsiktiga. Jag har bestämt mig för att innan jag hoppar vidare i yrket ska jag avsluta sådant som jag påbörjat. Barnen ska alltid känna att jag är med dom hela vägen och även efter det. Man fäster sig fort vid både barn och kollegor, och det är positivt 😊 

Vissa dagar (typ igår) är det sjukt svårt att vara pedagogisk hela tiden. Annat kommer emellan, man hamnar ibland i ett underläge med sig själv. Då är det svårt. Man försöker anamma det man läst, det man utbildats i. Men.. i alla böcker man läst har man aldrig sett att det står "observera att pedagogen vissa dagar inte hinner ta sin rast pga orsaker som inte kan förutses. Observera också att verkligheten erbjuder stora barngrupper där varenda enskild unge har enskilda behov." Man gör så gott man kan. Jämt. Ibland känns det mer, ibland mindre. Men vad som ÄR viktigt i vårt yrke är att vi blir bekräftade, så som vi bekräftar barnen. Det är inte mycket som slår när föräldrar (oavsett om samtalet är positivt eller negativt) bekräftar min arbetsinsats. Kontakten med föräldrar är så viktig. En pappa som kommer för att hämta sitt barn och frågar vart barnet är och jag pekar i den riktningen där barnet befinner sig. Pappan tackar, går och hämtar sitt barn men bemödar sig ändå med att komma in till fritids igen och säga "fan vilken koll du har! Tack för idag!" En pyttegrej som i det stora hela är en enorm bekräftelse. 😊 

Jag kom aldrig till saken här, mer än att det är upp och det är ner men det är trivsamt när man vet att man rör sig framåt. ☺️ igår kändes det som att backa två steg, men i såna fall tog jag nog tre kliv fram idag istället. 

Nu ska jag bada. Fryser ihjäl.  

Inga kommentarer: