Mina luftrör ballar ur tidigt detta året, och det är som alltid fruktansvärt till en början. Det kom pang bom igårkväll, utan förvarning! Försökte sova och plötsligt så tvingas jag ta pyttesmå andetag, för att luftrören täpper liksom till. Sen kommer hosta, som inte är någon hosta egentligen utan mer något som stör som måste ut, men det kommer inte ut nåt. Sjukt obehagligt, som alltid. Små, korta andetag och sen får man offra de långa andetagen till när det kommer hosta eller när jag ska inhalera. Fick öppna ett fönster i rummet för att få in frisk luft, trots att det var svinkallt.
Idag andas jag som vanligt, fast med aningen mindre andetag. Brukar vara värst om morgonen och kvällen. Men det är redan ömt i bröstkorgen tack vare att allt blir en ansträngning, både att hosta, att andas (även om jag inte tänker på det) och att prata. Drar jag för djupt efter andan så blir det emellanåt som när man drar ett halsbloss i fel lunga. Hatar detta, men det går över.
Jag har lite feber också, och så blir jag klen, trött, illamående och hängig av inhalatorn. Funderar faktiskt på att ringa vårdcentralen direkt imorgon, för att gardera mig inför vintern. Brukar ju som sagt ha en pers när den riktiga kylan kommer, så jag får väl ändå ställa in mig på att detta kan hålla i sig, även om jag hoppas innerligt att jag blir snabbt ac med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar