Jag tänker alls inte gå in på detaljer, mer än att påtala att min diagnos numera kommer bli beprövad på RIKTIGT. Jag HAR blivit prövad, i ungefär 25 år, så jag vet hur det känns. Det är däremot "bara" i kanske 5 år (då räknar jag ändå högt) som jag verkligen förstått att JAG är den som ibland måste stanna upp innan helvetet bryter loss, det är JAG som måste räkna till 10 (ibland 40). Mycket hänger faktiskt på mig, och det har jag själv fått utforska. Det är "bara" 1 år sedan jag fick proffesionell hjälp med mitt utforskande, vilket såklart är JÄTTESKÖNT. Men NU. Det är NU jag ska testas på riktigt, och TACK vare min proffesionellt hjälp vet jag om detta i förväg. Jag måste tänka på vad jag säger, hur jag säger det, och framförallt på hur jag beter mig.
Spännande, eller hur? Såklart. Alla älskar drama. Jag däremot, jag har gjort slut led drama för många år sedan, men hon är en envis jävel ;)
Jag ska fixa även detta. Viljan hos mig är det då inga fel på ;)
Så, till det mindre gnälliga. Det är minst lika kryptiskt, men det är åtminstone inget gnäll ;)
Jag tar mig igenom mycket tack vare mig själv, och framförallt (säger min ascoola doktor) för att jag är ENVIS och är handlingskraftig. Jag HAR hittat lösningar på mina egna "problem" igenom hela livet.
Men, åter till saken. ;) allt som jag gör, gör jag inte själv, och det är bara tramsigt att påstå sådant också. Jag har mängder av folk omkring mig som verkligen tycker om mig, och som GENOM att de tycker om mig, är människor som spelar en jävligt stor roll.
Vissa på ett naturligt sätt, andra inte. Och det är väl lite det som är poängen. Jag har aldrig varit en människa som ser till mina behov framför andras. Aldrig. Men i nuläget, kanske bara för stunden, så tar jag chanser jag aldrig annars skulle ta, om det inte gynnade andra också. Jag har huvet uppanför ytan men jag är fortfarande i simning, om man kan slänga in en metafor ;) älskar metaforer!
Nu packa klart väskan, lämna hos Yoda och försöka komma ner i varv. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar