när min mamma talar om för mig hur glad hon är över att jag är som jag är, och att hon som mamma känner stolthet över att jag gör allt i min makt för att de människor som är speciella för mig ska må bra, och att jag gör det utan att tveka.
Det är inte alltid jag själv ser det så, för mycket känns så självklart för mig. Om man är speciell för mig så vet man det. Det är allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar