Man märker jättefort att man saknar varandra men man vänjer sig lika fort att vara utan varann.
Jag resonerade på fullt allvar när jag började skolan att jag inte var där för att skaffa nya vänner. Jag var där för att gå min utbildning. Klart jag kunde tänka mig att träffa nytt folk, jag gillar ju att träffa människor. Men i min värld fanns det varken utrymme eller intresse att knyta starka band. "Jag har vänner så att jag klarar mig." Det HAR jag. Men jag hade absolut plats för en grupp på 23 stycken till i min kompiskrets, och i den ännu närmare kretsen fanns det både intresse och plats för fler. Jag får på riktigt panik av tanken på att aldrig mer träffa dessa två. Så det kommer aldrig hända. De är viktiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar