BabyLoo

Jag erkänner - jag gillar sättet Yoda vänder ut och in på mig. Jag gillar inte när alla gör det. Men hon. Hon vet om min grej : kom gärna nära men håll dig på avstånd.
Med det menar jag inte att man inte får komma nära, jag menar mer att det i huvet måste komma ut själv utan tjat och daltande. Jag hatar sånt.
Hon liksom tar ut mitt hjärta ur kroppen, blåser bort lite smuts och stoppar sedan tillbaka det. Precis så som jag vill ha det.

För övrigt mår jag inte dåligt DÅLIGT även om jag lätt kan få det att verka så ibland. Det handlar mycket om att jag inte är van numera vid dessa dippar, som mest troligt beror på en släng hormoner, oro och huvet fullt.
Jag skrattar och mår bra, men när det kommer en liten sväng nu för tiden så blir jag ledsen och arg. För att det inte "funkar". Men medicinen funkar mot mycket, men det botar inte allt. Det MÅSTE jag lära mig. Sen hänger det mycket ihop med sömnen, sover jag dåligt EN natt så kan det ställa till hela medicin-och-humör-snurran.
Men jag försöker. Det gör jag faktiskt.