Nu är batterierna laddade. Igen.
Jag saknar Yoda lite extra eftersom det är hon som blåser i visselpipan när det är dags och att det är hon som hejar trots att hejandet BARA gynnar mig! Att hon orkar. Det är även hon som delar ut gula kort och röda, och det är hon (till stor del) som sköter snacket i omklädningsrummet!
Metaforer är min grej. Vänj er - förutom att jag innan jag dör ska skriva en bok ska jag även skriva en bok om mina egna metaforer (som jag är grym på) och mina egna uttryck (som smittar av sig).
Ska sova som en döing imorgon! Puss och tack. Yoda - Jennie - Jenson - Jennie-Ann - Andersson - jensan. Jag kallar henne allt och egentligen skulle jag bara kalla henne Yoda. (Angelica P uppfann det, själv har jag aldrig sett star wars) men tydligen kan Yoda allt. Och är det NÅT min Yoda kan så är det MIG och mina sjuka idéer, tankar och handlingar. Jag kan inte alltid själv svara på varför jag säger/gör som jag gör men hon vet. Oftast. Vet hon inte så förklarar jag och så vet hon till nästa gång.
Det finns såklart fler stjärnskott än Yoda, jag har massor! Men just idag, ikväll och igår och en månad tillbaka (egentligen en hel livstid) så är det hon som ska ha lite salt på popcornet. Jag älskar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar