BabyLoo

Idag är det 3 år sen min älskade farmor gick bort. Jag trodde aldrig att jag skulle klara mig en endaste minut utan henne men nu har det gått TRE år! Jag fattar fortfarande inte hur allt hänger ihop. Tiden läker inte alla sår, så mycket har jag lärt mig. Jag älskar dig, farmor!

Igår var det 9 timmar av svett, tårar, utbrott och en känsla av att ge upp. Men jag satt kvar med plugget. Jag är inte den som ger upp. Jag tog tag i mig själv och jobbade ihop en hyfsad B-del till tentan. Ansåg mig färdig och tänkte att "det får gå som det går". Idag hade jag ny energi och ny gnista så jag filade till det och la till lite bra tankar och nu känner jag mig FÄRDIG och NÖJD! nu känner jag snarare "jag skiter i vilket betyg jag får för jag är stolt och nöjd över att presentera mitt arbete". Och den känslan är härlig!

Ska tvätta klart min tvätt hos mamma och sen hem och socialisera med Malin en stund. Vi hann bara ses en kortis igår, då lagade jag pizza till henne :)

Ska försöka hinna bort till Jessica med. Mysa en snabbis och prata lite skit.
Imorgon börjar nästa kurs.