Jag har haft fyra awesome dagar, det har vart stekande sol rätt igenom, bra musik, gott om öl och härliga, fantastiska, UNDERBARA människor i alla åldrar! En sak ska man veta : du är aldrig ensam på Sweden rock! Går man nån gång ensam hittar man alltid nån man kan hänga med, antingen nån man redan känner eller nån man LÄR känna på vägen. Underbart!
Kiss var bra, det var jävligt bra oavsett vad Aftonbladet sa. De nådde mina förväntningar i alla fall, och man får ha i åtanke att grabbarna är gamla nu. Och vilken show de ställde till med! Crazy lixx var grymma, det var en av de bästa spelningarna! Anledning (antagligen) Är att de fortfarande är rätt små i jämförelse med andra band och det gör att spelningen blir betydligt mer intim - de som stod i publiken var fans som kunde varenda låt. Och sånt får man gåshud av när man är på plats.
Skid row var bra. Europe höll inte måttet i min värld, jag gav upp och gick hem.
Det dryga i allt om man nu ska komma på nåt, det är att man inte kan få tag på folk där nere. Nätet är överbelastat allt som oftast och du kan omöjligt komma i kontakt med nån vid en bokad tid, det går inte. Plus att vår husvagn inte hade el så telefonen fick lämnas in på laddning mot betalning och det gjorde ju att man var ännu svårare att få tag på!
När jag säger att man aldrig är ensam på sweden rock menar jag som exempel. Igår satte jag mig i min ensamhet en stund vid vår husvagn. Tio minuter var jag ensam sen kom min fantastiska 50-åriga granne och vi spenderade hela eftermiddagen med att jobba upp promillehalten och prata skit. Ingen vill nåt ont där nere, alla är där av samma anledning! Alla är vänner - där finns inga ovänner. Och det finns EN sak som länkar samman alla de 40.000 "vännerna" där nere och det är hårdrock. Igår sa min rumskamrat : "pengar är inte det viktigaste i livet, det finns en sak som är viktigare. Hårdrock." Tack för fyra fina dagar! Jag har njutit av solen, ölen, musiken och livet. Och alla fina människor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar