Lördags-tripp till Kalmar!

Martin, Malin, jag och halva min Tobias. ;) Längesen!

I lördags bussade jag och Martin upp till Kalmar till min kusin, Martins syster. Och så systerdotter såklart. :) Åtta år och väldigt formbar! Hon gör ALLT som Martin gör, precis allt! Och det drar Martin nytta av, så han lär henne all skit han bara kan. :)

Vi satt och bläddrade i gamla fotoalbum, och vem fick jag se? Min farmor.. Så fin! Jag blir både ledsen och glad på samma gång, jag är på vippen till att börja gråta men kan inte sluta le. Jag saknar hennes fina små skrynkliga händer.. Jag saknar hela henne, hela tiden!
Jag frågade mamma häromdagen om det nånsin går över. "Nej, älskling, men man lär sej att leva med det.."
Och jag antar att det är så. Mamma brukar ha rätt. Man klarar sej liksom, fast att man har ett hål i hjärtat.