I alla fall. Med tanke på att man inte ser så mycket fram emot att bli firad när man har åldersnojja så flyr man fältet på ens födelsedag. Susanne, min fina, ställde upp och ordnade barnvakt så att hon och jag kunde gå på bio. Ensamma, bara hon och jag. Vi velade fram och tillbaka om vilken film vi skulle se. Sanctum, som vi var överens om hade ju slutat gå. Så det stod mellan Black Swan och Hur många lingon finns det i världen?
Slutligen tog vi den sistnämda. Tobbes mamma sa att folk hon känner har gråtit till den, men jag tog henne inte så hårt på orden.
Jag trodde att vi skulle få skratta hysteriskt. Det fick vi också. Men vad jag inte var beredd på var att jag skulle gråta som ett barn, att jag skulle känna panik över att fullständigt bryta ihop vilken sekund som helst. Jag bröt ihop, men lyckades hålla igen från det där illvrålet som egentligen ville ut. Det är sällan jag gråter så förtvivlat till filmer, särskilt sällan är det när jag sitter i en biograf med en massa andra människor. Det händer aldrig. Men igår hände det. :)
Sen avslutade vi kvällen med lite Tobias-Bernbo-mys. Han satt snällt och vänligt och väntade på mej när jag kom hem, och vi kröp ner för att kolla på ytterligare ett avsnitt av "The walking dead", som för övrigt är min nya favoritserie! Grymt bra är den! :)
Här kommer trailer på Hur många lingon finns det i världen. Se filmen! Jag älskade den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar