Namnbyte!

Igårkväll tog jag tag i nåt jag har funderat över länge. Jag gick in på Skatteverkets hemsida och kollade upp det här med namnbyte. Jag kommer absolut inte byta tilltalsnamn, jag är nöjd med att heta Angeliqa, jag tycker till och med att Angeliqa är fint!
Däremot har jag under hela min uppväxt förbannat mina föräldrar för att de valde två random mellannamn till både mej och min syster. Jag har alltid ifrågasatt varför två av mina kusiner fick lov att heta Reseda efter farmor, men inte jag?

Och som farmors älskling kommer jag därför med stolthet och heder lägga till Reseda och ta bort ett av mina befintliga namn.
Det är det minsta jag kan göra för att hedra henne! Jag kommer även att se till att mina egna framtida döttrar får bära hennes namn.
När de sedan frågar varför de heter så ska de få en livslång förklaring på varför även dom får äran att heta något så fint efter en så fin människa.


Jag har fortfarande emellanåt svårt att hantera att min farmor är borta. Det gör fortfarande lika ont. Jag vill krama henne, klappa henne, pussa henne.. Tala om för henne hur mycket jag älskar henne. Jag säger det ibland ändå, med hopp och tro om att hon kanske hör eller ser.

Jag drömmer fortfarande om henne. Vissa gånger är det mer levande än andra gånger. De flesta gånger vaknar jag och mår bra, för det känns som att jag faktiskt har pratat med henne. Och jag vet att hon vet.. Att jag älskar henne, och att hon alltid har varit den mest betydelsefulla människan i mitt liv!

Min mamma sa det häromdagen; att hon såg direkt när farmor höll mej som nyfödd bebis för första gången att där fanns något alldeles speciellt. Att vårt band skulle vara omöjligt att klippa. Och så har det alltid varit.
Hon har gett mej så mycket, och jag är så tacksam för varje sekund jag fått av farmor. Alla barnbarn har alltid dyrkat henne, och hon har alltid älskat oss villkorslöst - allihop!

Inom en förhoppningsvis snar framtid kommer jag heta Reseda i andranamn. Det känns bra. :)