Tandläkaren ringde innan.

Och så ringde tandläkaren idag. De frågade om jag ville komma snart, för en undersökning. Jag sa nej. Jag vill inte.
-Amen.. Måste jag?
-Nej..
-Nej, för jag vill inte. Kan vi göra så att jag ringer er istället, när jag vill?
-Jodå, så kan vi göra..

Så jävla korkat, Angeliqa!
Jag har ju befarat länge att jag ligger inne med ett par, tre hål.. Jag har kraftiga ilningar på tre ställen, och så har jag uppe på allt en tand som har varit sönder rätt länge dessutom. Den hade behövts slipas lite egentligen, och lagas. Men jag vill inte.
Jag är inte rädd för tandläkaren. Jag har aldrig varit rädd för tandläkaren. Snarare tvärtom, jag gillade att gå dit. När det var gratis. Jag har världens bästa tandläkare. Men nu när jag är vuxen tar de betalt. Och jag vill inte.
Skulle skaffat en sån där jävla tandförsäkring som de föreslog samma år som jag fyllde vuxen. Jag tog emot blanketten, och lovade att fylla i den. "För min egen skull." Så jävla korkat, Angeliqa..

Snart.. Jag är en sån som väntar in i det sista innan jag går till både tandläkaren och doktorn!
Mamma säger att det är dumt att vänta, för när man väl går dit så kostar det massa mer än vad det hade gjort om jag hade gått dit direkt.
Det är sannerligen sant, eftersom min mamma aldrig ljuger. Får skaffa en sån där tandförsäkring nästa gång jag går dit. Då blir det aldrig dyrt.