Elvis i sina unga år. Där var han fin, han.. :) Bild lånad från Google.
Hahaha! Jag är så nöjd! Om det håller, vill säga..
Såhär är det : Förrförra julen fick jag en mugg av min Martin, med Elvis-motiv på. Jag älskar muggen, jag älskar den!
Grejen är den, att han gör ljud ifrån sej med. "Suspicious minds" sjunger han. Tanken är inte att han alltid ska sjunga, bara när han har kaffe eller nåt i.
Men min Elvis har alltid låtit när man har tänt kökslampan, det har alltså räckt med lite ljus. ;)
Och han har i över ett år varit upphakad, så han sjunger bara TVÅ ord av låten, sen börjar han om igen. Och det är det som har varit så störigt!
Så kom jag på, att om man sätter upp muggen på översta hyllan, så sjunger han inte även om det kommer ljus på honom. Det höll i en dag, ungefär. Sen började han sjunga igen.
Och jag hatar muggjävlen! För han tystnar aldrig! Jag älskar muggen, förlåt, men jag hatar att han har hakat upp sej i över ett år!
Alltid, så fort jag öppnar skåpet med muggar i, så sjunger han sina två ord. Det har liksom blivit lite rutin, man vet att han ska sjunga när man öppnar skåpet.
Men nu, när jag skulle ta en mugg till mitt kvällskaffe, så hände det oväntade.
Elvis var tyst. Han gjorde inte ett ljud ifrån sej. Och jag blev såå glad! Jag har verkligen väntat ut honom! Och nu har han kastat in. Äntligen! :)
Nu kanske jag faktiskt kommer kunna använda muggen, istället för att bara låta han stå där uppe, i sin ensamhet?
Tack, Gud. Tack.
Elvis, I love you.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar