BabyLoo

Vill typ krypa ur mitt eget skinn. När den enda planen jag har för helgen ställs in (ingens fel, det bara blev så) så får jag panik. Jag vill hem, jag vill till Alexandra, jag vill till Yoda.. Jag MÅSTE dock lära mig att tänka om, sansat - jag VET det. Men jag har så svårt för det. Jag vill bokstavligt talat krypa ur mitt eget skinn, bara för att jag vet att schemat är tomt. Och i själva verket hade jag inte dött av en helg som är fri ifrån måsten, tidspress, tvätt, städ osv. Det hade inte skadat. Men jag fungerar inte så. Jag skulle kunna sätta mig på ett tåg till dit min storasyster är, bara för att få träffa dom i en halv dag.