Nu lite allvar : Kollar Nyhetsmorgon, och de pratar om ätstörningar. Fy, så hemskt egentligen hur många flickor som drabbas av det. Förstå att det är ett samhällsproblem. Förstå att feminismen behövs, för jag är helt övertygad om att ätstörningar existerar tack vare alla sjuka ideal. Förstå att det är barn, ofta ganska unga barn, som insjuknar. Förstå att det är skapat av samhället.
Dessutom anser jag att en ätstörning är en ätstörning så länge någonting med dina matvanor stör dig fysiskt eller psykiskt. Dvs, jag anser att betydligt fler har haft, eller har ätstörningar även att man inte kräks eller svälter sig. Så fort det blir en manisk störning att kontrollera sin mat i den grad att man tappar sin självbild - då har man en ätstörning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar