Hon är en nummer ett, min syster. Så det är synd att diskutera onödiga saker, och bättre att ta i när det väl gäller. För henne hade jag tagit i med all kraft jag har, om det hade krävts. Jag hade kunnat döda, stjäla, förstöra, offra allt för hennes skull. Och ibland slår det mig extra hårt. Vilken fantastisk jävla människa det här är. Hon, som lade armen om mig som barn, och beskyddade mig även om jag gjort fel.. Hon, som stod upp för mig till vuxna människor som påpekade mina talfel ;) hon, som är den äldsta av oss, den kloka och den fina. Hon som visat hur man inte ska göra, och testat de vägarna själv. För att sedan kunna berätta att vi andra ska gå åt andra hållet, för det första hållet var inte bra, det hade hon tagit reda på. Hon, som har visat mig, så att jag kan visa vidare till de andra "små". HON. Min storasyster.
Hon har även skaffat sig världens mest förtrollande fina ungar, ihop med en av de människor på jorden som jag faktiskt känner att jag alltid kan vända mig till vad det än gäller, oavsett när. Hampus.
Jag älskar er, och ni kommer aldrig ana hur mycket! 
Ursäkta bilden, syrran ;) men den är charmig. Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar