BabyLoo

Igår hade jag vart vaken nästan ett dygn och 5 minuters sömn var vad jag fick i solen. Jag är så medveten om att jag har en tendens att bli extra stirrig i vissa situationer och jag tror att sömnen denna veckan berott mycket på det. Att jag inte finner ro i kroppen av en speciell anledning. det är sånt som Yoda i vanliga fall mest märker av, medan jag lever ovetandes. ;) men idag slog det mig själv eftersom stirret lugnade ner sig rejält vid en tidpunkt som gör att man enkelt kan räkna ihop 1+1. Och jag erkände det. Inte illa! :)

Sov hos Yoda igår. Var otålig på badet och ville hem för jag blir alltid så saknig när vi vart ifrån varandra såhär länge.

Idag har vi solat och badat hela dagen. Så himla mysigt. Albin sa nu när jag gick "egentligen skulle jag önska att du aldrig åkte hem. Faktiskt." De är så fina alla tre och de är så speciella på sitt sätt! Alfred är i en tid i livet där han gör mig smått exalterad bara genom att finnas. Han är i en fas. Jag älskar den fasen. Fasen är.. hårdrock.

Jag går och tror att jag inte påverkar dom, eftersom jag själv inte anser att jag propagerar mer än att jag spelar/visar "min" musik. Bara det att mellan, dvs Alfred, han är som besatt. Han studerar ALLT, vilka tecken man gör, hur man "rockar med kroppen", han fäller ut tungan och upp med armarna och skriksjunger och han ÄLSKAR det. Han sitter som en liten vätte och frågar mig allt om festival, vilka band jag sett och vilka jag älskar. Killen är 2. Okej, snart 3. Men jag älskar det! Har suttit i timmar på gräsmattan idag och bara tittat på honom och Alma när de rockar. Luftgitarr, hårdrockstecknet, headbang.. Mina älskade ungar. Ni är värda hela världen!

Ett litet getingstick skaffade jag mig med!