Nu har jag lyssnar i 1,5 timme på skolmassakern i USA för många år sedan. Två pojkar som noga planerade att ta livet av alla. I skolmatsalen, för där vistas flest samtidigt. Med hemmabyggda bomber, hagelgevär osv. Steg 1: smälla bomberna i matsalen för att ta död på så många som möjligt i ett svep. Steg 2: springa ut utanför och skjuta de som överlevt steg 1. Steg 3: dö själv.
"Pojkarna lyssnade på Manson. Destruktiv musik som får dem till sjuka idéer."
Jo, men ungefär 2.000.000 andra lyssnar på Manson och dödar inte alla i sin närhet för det. Den "anklagelsen" försvann lika snabbt. Det är inget annat än svårt sjuka människor. Deprimerande. Den ena pojken sken ondska igenom, han hade ingen hämnd att ta ut : han ville väl mest bli ihågkommen som en historisk massmördare. Den andre hade varit mobbad och tyckte inte om livet. Så för att HAN inte tyckte om livet skulle andra, som TYCKTE om livet, dö. Sinnessjukt. Men jävligt intressant. Och obegripligt. Och obehagligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar