Idag när jag gick hem fick jag sån ångest i kroppen, och snudd på tårar i ögonen.
Jag vill inte lämna det här. Jag älskar min egen skola. Men jag vill inte lämna det här.
Fantastiska barn och fantastisk personal. Jag är på både fritids och i klassrummet, jag får mycket tid utomhus, jag är delaktig i allt. Och det känns bekvämt. Flexibelt och roligt.
Att få se kidsens glada ansikten när jag sätter guldstjärna i deras läxböcker.. De vet inte om det, men det lilla kan göra att resten av dagen känns perfekt! Eller när personalen talar om för mig att jag lyckas nå de barn som vanligtvis kan vara svåra att nå.
Då känns det ännu mer. Jag vill inte lämna det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar