Har tagit medicinen duktigt ett par dagar nu, trots detta har jag vart så pillig och plockig idag att jag knappt vetat vart jag ska ta vägen. Aptiten är dålig med, men det är antagligen medicinens fel.
Blev glad i skolan i alla fall, vi fick leka en lek och testa barn-spel (mattespel) och utvärdera, kommentera och se hur man kan utveckla.
Min klass är fan finast i världen. Jag älskar skolan. Idag frågade fröken "vardags-matte! Vad kan man mäta, hörni?"
En i klassen svarar : " sin mamma?"
Åh :) skolan får mig att skratta och återigen ; jag hade gråtit om jag inte hoppat på skolan. Pengar, semester och sådant lyx känns inte ens värdefullt längre, om man jämför.
Livet rullar på. Och jag tycker om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar