BabyLoo

Jag har många människor i mitt liv att vara tacksam för. Många. Och jag ÄR tacksam. Det är många som förstår mig, och eftersom jag ibland inte förstår mig själv är det fint att veta att det finns folk i min närhet som vet hur jag är och varför.

Det finns såklart de som förstår och vet bättre än andra. Som inte bara kan läsa mig utan som även kliver in (ibland mot min vilja) i mitt huvud och städar, för DÄR har jag svårt att städa själv. Jag är inte typen som sätter mig med näsduk och pratar känslor. Hade önskat att jag var sån ibland, men jag är inte det.

Har vart hos pappa en stund. Vi pratar mycket känslor när vi ses. Vi är så jävla lika på det sättet - vi väljer våra offer. Varandra, i detta fallet :)
Jag mår så väldigt bra men har alltid ett överskott på tankar och funderingar och känslor. Så ett par timmar av att prata, skratta, fundera. Det är skönt. Vi fattar verkligen varandra. Och det är fint.

Det är så skönt att trivas. Med skola, med omgivningen, med mig själv. Inte ens att jag borde skärpa mig med att slanka till mig lite är ett prioriterat projekt. För jag är rätt trivsam för tillfället. Med mycket.

Det är fint.