onsdag 12 februari 2014

JA - jag spenderade halva morgonen med att reta upp mitt feministiska blod genom blondinbellas vidriga blogginlägg. JA - jag har mensvärk för andra dagen i rad och tvingas ändå stå upp, arbeta med skolarbetena, diskutera, FINNAS.
NEJ - jag läser inte blondinbellas blogg. Har varit inne där kanske fem gånger nånsin och aldrig förstått poängen med henne. Men folk delar inlägg på Facebook och när de är så jävla korkade som idag.. Då kan jag inte hjälpa vad som kommer ut ur min mun. Jag vet att folk tycker att jag lägger för mycket energi i att "reta upp" mig på sådant, men ärligt - vad annars skulle vara poängen med att ha de åsikter jag har om jag inte skulle lägga energi på det? Jag föddes för att skrika och gå emot det jag tycker är fel och det enda det "kostar" mig är energi. Och tid. Och frustration över tröga människor. Men det är allt. Och jag VILL vara sån. Jag är glad att jag inte håller käften och jag är ännu mer glad över de likasinnade vännerna jag har, som gör att vi slåss tillsammans.

Se vikten i det hela. Det kanske inte kommer gynna MIG att jag går emot. Men det gynnar (förhoppningsvis) dina barn, barnbarn och deras barn. En egentligen oegoistisk handling som grundar sig i att ha en åsikt så stark att man kan älta det tills man dör. För att göra skillnad. För mig och för andra.
Det är inte svårare än så. Om alla tystar, vad händer då?

Ha ALLTID i åtanke, ni som pratat emot feninism, att det är inte så fasligt längesedan kvinnor inte ens hade rösträtt. Just sayin.

Inga kommentarer: