jag kom in!

Helt ofattbart att jag kom in. JAG KOM IN! tidigare idag när jag insåg att jag kommit in så kändes det kul - that's it! Roligt men jag vet i fan om jag ska göra detta pang bom NU! ville vänta tills jag pratat med Mårten. (Jag vet, skitlöjligt men det är honom jag vänder mig till i detta, det är han som hjälpt mig hela vägen med att söka och greja och det är även han och Jennie som pushat på. Och detta TROTS att jennie har sorg över att jag i så fall flyttar).

Fick svar från Mårten nu. Han blev såklart jätteglad att jag kom in, även om tiden är lite oläglig med psyk, läkare och medicin och grejer.

Men nu känner jag såhär : fan vad stolt jag är över mig själv! Fan vad duktig jag är! Det SKA kanske inte vara en sån stor grej men för mig är det det! Det är stort att lämna precis ALLT jag känner trygghet i och psykologen blev också stolt att jag äntligen vågat söka. Jag känner mig stolt. Och glad. Fortfarande osäker. Men stolt. Och när jag märker hur mamma växte och Håkan med, av stolthet. Håkan sa att han aldrig var osäker - han visste att jag skulle komma in. Jag har fått så många fina samtal, SMS, mail.. allt som talar om hur duktig jag är och hur glada alla är. Jag växer jag med, oavsett hur jag väljer att göra. Att ta tag i min utredning och i samband med detta söka högskola var nåt jag aldrig trodde jag skulle våga göra. Jag kan faktiskt inte vara annat än stolt!

Haft Angélica och Penny här på choklad-fondue och mys och när de gått tog jag mig ett bad och ett glas vin. I jennies badkar. Nu har jag låst "mitt hus" för natten (Hihi) och ska läsa lite bok och somna i tid. Imorgon ska jag (precis som imorse) promenera bort till Angélica och äta frulle - mys! Och på kvällen kommer resten av brudarna och myser med sushi. Då ska marie få visa mig hur man källsorterar för det kan inte jag. I min värld är allt brännbart. ;) puss.