puss

När allt går i vågor och allt är upp och ner. Kaos. Lägg på stress (så in i helvete dessutom) så har ni resultatet. Saker och ting kan kännas jobbigare än vanligt och det är så det är. Men samtidigt är jag omringad av så fina människor. Jag vet att jag tjatar, men jag kan inte säga det nog. Utan er, tjejer.. hade jag gett upp. Det är på sanning.

Ikväll har jag ätit sushi med barndomsgänget. Angélica, Ase och Malin. Vi har myst en stund på stan, jag var i shopping-behov men hittade knappt nåt jag ville ha. Tröstshoppade en LÅNGKLÄNNING (?!) med dödskallar på - såå fin! Men jag i långklänning liksom.. mina korta ben lär man inte ens se fötterna på! Men den var tjusig och Angélica typ tvingade mig att köpa den. Får väl sy upp den eller nåt.

Tjejer : återigen tack. Jag avgudar er allihopa, och bara vetskapen om att ni är hos mig hela tiden och att ni står bakom mig i allt gör att jag nästan undrar vad jag har gjort för att förtjäna er. allt ni gör för mig hade jag gjort för er - det är väl det som är nyckeln antagligen.