Vart på piggelinens årliga uppsättning - denna gången dansikal. Det är alltid utöver det vanliga när de sätter ihop nånting, det blir alltid bättre än bra! Min fina lilla Albin dansade på scen och min lilla Alfred satt i mitt knä, dansade loss och klappade händerna. Petade på håkan och ville att han skulle joina hans lilla dans. Fina ungar!! Fick sån ångest över dom för min mensvärk med spya och dåligt humör gjorde först att jag var lite otrevlig när vi skulle äta innan själva dansikalen. Men så fort det släppte så kramades vi, pussades och gosade. Alfred är så go - han är så Aggig och pluttig med mig jämt. Så är vi exakt likadana till sättet med så vi har väl nån konstig förståelse för varandra antagligen. ;) först tjurar vi ihop när vi inte får som vi vill och när vi fått som vi vill blir vi vänner igen och glada på livet! :)
Festival imorgon, som jag längtat! Ska packa och städa lite, har (tror jag) löst att praktiskt nu som först. ;) skjuts dit och hem, fixat sovsäck osv - allt sånt har jag glömt styra upp. Mamma igår : "har du inte tänkt på NÅT av det praktiska, Angeliqa? Typiskt mitt barn. Vi kör dig ner och vi ordnar så du kommer hem." :)
ALLT löser sig alltid, liksom. ;)


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar