BabyLoo

Det finns få personer som ser rakt igenom mig, men Sus är en av dom. Idag satt vi och pratade om min utredning som jag förhoppningsvis ska göra, det var egentligen inget allvarligt eller tråkigt men jag förklarade ingående varför jag anser att jag måste göra detta och hur jag tänker kring det. då inser jag hur genomskinlig jag är för henne. Hon ser allt. Och hon förstår. Fick till slut tårar i ögonen utan att egentligen veta varför, men antagligen just av den anledningen att jag känner mig FÖRSTÅDD. Och när hon ser att det blir glansigt i ögonen så stoppar vi - hon vet att jag hatar att visa mig svag.
Hon avslutar med "om du visste hur ofta jag känner för att kidnappa dig, gömma din mobil och inte tala om för någon vart du är.. Ibland behöver du tänka på dig själv och inte på att finnas för alla andra, inte fara och flänga, inte ha så många järn i elden.."

Det är skumt men ändå skönt att ha någon som förstår en så väl.
Jag är tacksam.