onsdag 10 november 2010

Min fina lilla papi. :)


Idag ringde min söta pappa till mitt jobb. Pratade med min kollega och det var viktigt att jag ringde upp så fort jag var tillgänglig!
Nu för tiden skräms jag inte när jag får oväntade samtal av pappa. De senaste åren har jag alltid fått en kall känsla när pappa har ringt (vilket han gör ganska ofta) för jag har trott att det är nåt med farmor.
Nu känns det inte så när han ringer.

Ringde upp. Och det enda han ville var att jag skulle besöka honom och Charlie ikväll, för de var sakniga. Så efter fikan med tjejerna smet jag upp till pappa. Vi har suttit i Charlies rum, gapskrattat och lekt. Charlie har skrattat så tårarna kom. Underbara unge! Så fin..

Mitt i allt satt pappa och jag och pratade väder och vind, allt mellan himmel och jord. Är det några som förstår sej på varandra så är det jag och pappa!
Rätt som det är får han en liten rysning bara för att han är så stolt över sina tre barn. Han vänder sej till sin tio månader gamla bebis och säger : Lyssna och lär av dina systrar!
Charlie tittar med stora ögonpappa. Han fattar inte, men han låtsas. :)
Han är verkligen så fin, min pappa.



Inga kommentarer: