Äntligen hemma!

Jag har gått omkring och trott att det är den fjärde oktober idag, av någon konstig jävla anledning. Vadå trött? =P
Sen ringde mamma, och vi pratade om det nya tillskottet som kusinen har fått inatt. Då sa mamma att det är rätt märkligt att bebisen kom på morfars dödsdag. Som är idag. Den 22:a oktober. Jävlar.. Orkade inte gå ner till minneslunden, jag tänder ett ljus för honom hemma istället.

Har förresten en märklig fundering, som jag har tänkt på länge. Det är rätt sött när man tänker efter. Abbe, min älsklings-bebis som jag dessutom är fadder till, han har ju fått för sej sen han verkligen var bebis att jag heter Kakisch. Eller Kakisch är hans sätt att kalla på mej. Så har det alltid varit.
Och så är det så att han har ett litet mjukisdjur i bilen, ett rosa troll med rosa spretigt hår. Och när man håller upp trollet och frågar vem det är så svarar han : "Kakisch!" Och så har han världens sötaste leende på läpparna. Varför säger han så? :) På vilket sätt förknippar han mej med ett rosa troll som ser helt galen ut? Den är rätt söt, faktiskt.. ;) Men ändå, hur får de till allt?
Berättade detta för Marie och Andreas för ett tag sen, och Andreas bara skrattade och sa att han inte kan klandra Abbe, haha. ;)
Albin, nu frågar jag dej : Ska jag ta det som en förolämpning eller som en komplimang?
Eftersom vi älskar varandra mest i världen så tar vi det som en komplimang va? Ja, det gör vi.. ;)

Get som rest nu. So long..