Folk säger att alkohol är skit. Enda gången jag någonsin skulle hålla med om det är de gånger som det tar död på liv, oavsett hur det går till. Då är alkohol skit. 

Annars är jag ganska öppen med att jag gillar öl. Idag är en vanlig dag, en ledig dag. Och ibland krävs det 3-4 öl för att jag och min lillasyster ska öppna både hjärta och själ. Släppa ut både skratt och tårar. Sjukt behövligt. Och tyvärr hade vi inte pratat såhär utan alkohol. Så. Man kan inte bara hata, det finns kärlek i allt. 

Som grädde på moset.. 

Fia : jag har världens bästa julklapp till dig, men för en gångs skull tänker jag va tyst. 

Jag : så gör man inte. Ledtråd.

Fia : alltså, det är så DU! Du kan aldrig gissa ändå. Men det har med rock att göra. Och feminism. Och du kommer bli så glad!

Jag : HAHA är det NÅNTING ifrån "nattskiftet" så blir jag glad oavsett vad det är! 

Fia : nattskiftet? Va? Vad är det?

Jag : "HEIL SATAN!" Du kan sluta spela dum. Hade Du inte lagt till "feminism" i deb meningen så hade jag aldrig fattat. Men nu vet jag :)

Fia : alltså. Jag visste inte att du följde henne på insta.. Men okej. Ja. Jag säger inte VAD det är eller VILKEN pryl det är. Fan med.. 

Jag: jag har sedan länge bestämt att jag ska ha en hel vägg med hennes verk på, den dagen jag flyttar. Så vad du än har köpt som rör nattskiftet kommer jag älska! 

Fia : ... 

Jag har varit sjukt slarvig med medicin ett tag, och det beror på två saker. 1: jag har haft ont om morgondosen. 2: jag jobbar så pass oregelbundet att jag vissa dagar väljer att inte ställa ett tidigt alarm, för jag anser de dagarna att jag inte är i samma behov. Jag dör liksom inte utan, men jag mår bättre MED medicin. Plus att jag vissa tillfällen valt bort det då jag vet att jag ska dricka öl. Jag dör inte (so far) av att ta medicin OCH öla, men det KAN vara farligt och man får minnesluckor väldigt lätt. 

Den senaste tiden har jag upplevt att jag kan bli väldigt irriterad när folk ställer mig frågan "har du inte tagit din medicin idag?" Jag KAN ha dåliga dagar TROTS medicin, och JAG själv upplever inte att jag är så värst mycket värre utan. Rastlös, ja. Plockig, ja. Skit-sömn, ja. Men inte mer. Så när jag får den frågan så har jag börjat fundera på om min omgivning tycker att jag är otrevlig? Hur kände de innan jag ens började medicineras? 

Jag frågade Ida igår. Jag hade inte tagit medicin. Och Ida ställde frågan. Jag blev tjurig. Men jag fick min förklaring. "Jag hör på dig på två sekunder om du tagit medicin eller inte. Och nej, det handlar inte om att du är otrevlig. Jag hör det bara, för jag känner dig. JAG hade inga problem med dig innan du började medicineras, det handlar inte om det. DU behöver den för DIN skull." 

Imorse tog jag den och somnade om. Och ja, jag har själv sagt förut att jag framförallt behöver morgondosen, och ju idag kände jag det verkligen också. Jag vaknar med en helt annan feeling i kroppen, vilket jag (och andra) faktiskt förtjänar. Jag gillar bara inte att folk som påpekar ska ha rätt. Men ibland måste man erkänna att andra har rätt, även om det handlar om en själv (som man ju faktiskt känner bäst själv). 

Nu ska jag till syrran! 

På tal om att fitta till sig så blev jag idag sugen på kvällspromenad. Märkligt nog, eftersom jag cyklade i regn till jobbet (var nära på att ringa Mårten för att be honom komma med extrakläder men jag torkade snabbt). Samma visa på hemvägen. Regn och lite trötthet, men jag tänkte att det bara är att köra när man ändå är uppe i varv! Slutade 21, cyklade hem, åt, sen möttes vi upp, jag och Sofie. Vi har promenerat i skogen i totalt mörker, bland broar, stockar, lera, grenar och smala stigar. Det var mysigt. Och spännande. ;) jag är mörkrädd och man såg inte ett skit förrän Sofie satte igång ficklampan på telefonen. 

Fick prata av oss också. Så himla skönt! Jag känner mig på bra humör nu.

Imorgon kör jag lite ledighet. Igen. Helvete vad fort dagarna går! Snart börjar skolan och ännu värre ; snart behöver min lägenhet vara helt tömd och färdig att lämnas. En sak i taget. Ingen mening att jaga upp mig. Mamma har sagt att allt kommer hinnas, så jag får lita på det. 

Imorgon åker jag till syrran. Och kidsen. Världens finaste kids. 

Denna helgen har jag nog verkligen känt mig ledig. Jag var nämligen så övertaggad på jobb idag så jag tog ett extra pass! Har gått bra, men nu är jag lite trött. Ska faktiskt försöka blunda redan nu. Eller snart. Är nog fortfarande lite speedad, och så försöker jag stänga av lite onödiga tankar men det går som vanligt sådär. 

Snart ska jag ta tag i mitt liv på allvar. Jag cyklar duktigt nu både till och från jobbet, men det är då fan inte mycket som händer med figuren för det. Jag inser att jag lagt på mig en del, och när jag och brudarna skulle försöka ta kort på oss igår så såg jag armarna. Mitt absolut största komplex. De är fan värre än någonsin nu! Och ändå har jag inte levt hur onyttigt som helst, men inte heller nyttigt kanske. Snart ska jag ta tag i det här. :)

Avslutning på dagen : ännu mer skratt och så lite terapi. Sofie körde den lilla bilen, den som är så trög att starta. Hon vill inte vistas bland folk med den egentligen. ;) men det gjorde vi ändå! Sen fick jag krama Andersson hej då en snabbis eftersom vi ändå var i stan, och hon åker hem imorgon. Hon fick också skratta eftersom hon både såg och hörde när vi skulle försöka köra iväg sen. 

Ja. Det blev en bra dag till slut. Nu hoppas jag på sömn, upp och jobba imorgon. Man är så bortskämd med ledighet när man väl är ledig att man faktiskt hinner sakna jobbet. 

Hujedamig så mätt! Jag har svårt att andas. 

Marie propsade på både förrätt och huvudrätt, och sen efterrätt på glassiären. Egentligen är jag inte glad för att kränga "sån" glass, jag nöjer mig liksom med en isglass oftast. Men idag, när vi ändå höll på så körde jag också all in. Hallon/lakris-kulor med mjukglass som hade både lakristopping och strössel. Det gick nästan ner, alltihop. 

Nu inväntar jag Sofie. Lite kvällsmys. Och så behövt vi ventilera, har ju för fan gått flera dagar sedan sist! Och nu har jag verkligen behov. 

Kände mig trött, ledsen och irriterad redan från start idag. Sen bestämde jag mig för att ta tag i det. Tog en lång dusch, med hög musik. Spenderade en bra stund i badrummet, smink, hår, fixa naglar.. Sen drog jag igång musiken på Mårtens världsljudsystem (svårslaget). Då kom humöret upp en halv decibel.

Nu middag på mont martre med brudarna. Jag erkänner att bara tanken på det gör mig lite lite gladare.