Klar!

Nu har jag varit effektiv och tok-städat och badat och allt, så nu kan jag lägga mig ner en stund och andas. Ida somnade nog nyss i telefonen, men hon kan va där. Inget konstigt alls, så gör vi. :p 

Mys med brudarna ikväll. Har verkligen längtat tills vi alla kan ses! 

Ja, summering av min bedömningslektion : jag var skitnervös av okänd anledning, men min handledare sa "tänk inte. Bara kör. Du har klarat detta i fem veckor, tänk inte på att läraren är här." Sagt och gjort. Körde mitt upplägg och barnen skötte sig exemplariskt (just den klassen brukar vara stimmet själva), men allt bara flöt på. Efteråt sa bara läraren "du är väldigt aktiv i din lektion. Det här var 45 minuters ren pedagogik. Du hade kunnat göra det väldigt enkelt för dig och låta barnen jobba själva, men du är så med! Pedagogiskt från början till slut!" Sen gick han iväg med min handledare medan jag höll lektion två. När vi samlades sen och skulle ha "möte" och genomgång så satt jag knäpptyst. Känns som att man blir trängd liksom. Men både min handledare och min lärare överröste mig med beröm om upplägg, pedagogisk tanke, pedagogiskt bemötande, hur jag aktivt deltar och hur jag kopplat allt till läroplanen. Sen drog min lärare upp egenskaper som "världens främsta pedagog" anser att en framgångsrik lärare ska ha. Det sa min lärare att jag har. "Passionerat engagerad" var det han tryckte hårdast på. Att det var en fröjd att se mig med barnen och att se hur barnen följer mig, att vi har ett samspel och att jag planerar mina lektioner både ur barnperspektiv och barns perspektiv. (Det är sådana begrepp som bara vi fattar, förmodligen). Men det var så jävla skönt att ha det gjort, och att få höra allt det där. Jag slutade nog lyssna efter ett tag för det var så mycket som släppte och jag blev nog paff över den reaktionen. Jag väntade mig inte det. Jag tvivlar sällan på mig själv, jag vet vad jag har för styrkor och förmågor, och jag vet vart jag har mina svagheter. Men här behövde jag verkligen få höra det. Otroligt skönt, och jag kände mig så otroligt stolt efteråt! 

Man vill gärna inte skryta, men man måste få uttrycka när man själv känner att man lyckats med någonting stort. :) igår hade vi redovisning på detta i Kalmar. Min lärare sa igen till mig att det jag gjorde var så väldigt ambitiöst. ;) 

Åh.

När jag kommer hem ska jag tillåta mig själv att gråta om jag vill. Trots mensvärk och en SJUK nervositet (som jag inte vet vart den kommer ifrån) så har jag visat min bästa sida. 

Jag lyssnade inte på allt, för det var så mycket som sades efteråt. Men jag ska försöka summera det sen. Först hem och knapra värktablett alternativt ta ett glas vin och skriva uppgiften jag ska redovisa i Kalmar imorgon. 

Jag känner mig fjäderlätt i kroppen nu. 

Mitt illamående beror nog även på MF som kom nu. Det kunde jag ju räknat ut, det är ju hela tre veckor sedan sist. 

Nu ska jag vara positiv och försöka kicka denna dagens röv!

Alltså, jag vet inte om det är stress eller oro eller vafan det är, men jag har ont i magkatarren och mår sjukt illa. Fick spy innan men det hjälpte inte. Jag (som faktiskt sällan stirrar upp mig för sådant här) tror att jag är nervös inför imorgon. Det är inte alls alla som prickar allt i en undervisning under bevakning och jag tror det stör mig lite att jag fått vänta så länge som till sista dagen. Alla andra förutom jag och en till har redan fått visa upp sig, men vi är sist ut. Och anledningen till att jag stirrar är nog att jag tänker OM jag kuggar, när ska jag göra om det då? Min praktik tar slut imorgon. Det är både skönt och inte skönt. 

Mina idéer har stått stilla ett par dagar. Jag spottar ut idéer på papper, men sen när jag vill "knyta ihop" så är inte den röda tråden tillräckligt tydlig enligt mig själv. Nu har jag en plan, och JAG känner att lektionen i sig är bra (så länge eleverna är aktiva), men om det är vad bedömningen vill ha så är jag inte bergis. Jaja. Ska försöka sova och få bort illamåendet. Och tänka att det som händer händer. Lyckas jag vara lugn imorgon så att jag inte missar någonting viktigt så kommer jag i alla fall vara nöjd med mitt, oavsett vad betyget blir. 

God natt. 

Hälsade på denna donnan innan förresten. Jag bad henne lägga sig på mig och hon valde att ha huvet på min rumpa. 

That käftsmäll när man inser att allt man försökt lära småttingarna genom att överösta dom i flera veckor faktiskt fastnat. Jag fick pausa min lektion idag bara för att tala om för dom hur grymma de är! Sötnosar. 

Nu ska jag äta, sen planera lektion. Sista lektionen som ska bedömas av min lärare från högskolan. Jag fasar för det. Men jag måste. Jag kom ingenvart knappt igår, så idag måste jag. 

Kan inte bara denna veckan vara över snart? Jag har planeringsstopp i hjärnan och det är inte bra. På torsdag ska jag bli bedömd av min lärare ifrån högskolan i Växjö. Jag måste komma på nåt. 

Tänker på för mycket annat också. Svårt att koppla bort. 

Fest.

Kräkfest i Kalmar. Alltså, det är så svårt att förklara allt, men det var kul. Jag har spenderat aningen för mycket pengar (på vadå?!) men jag överlever.

Och sova ska jag göra. Fy satan så skönt!