När impulsiviteten flyger på som en käftsmäll! ;) idag bokade jag och två av mina klasskompisar in oss på julmarknad i Köpenham. inom loppet av två minuter var allt bokat och bestämt och det är såna där småsaker som kommer hålla oss fattiglappar vid liv ett par år framöver! ;)

Min dag startade med att jag vaknade, skulle kolla Facebook, somnade om och tappade mobilen rätt i pannan. Efter en stund åt jag en wasabi-nöt och kliade mig i ögat. Tänk er själva.
Efter det gick jag till bussen och insåg i samma ögonblick att jag glömt mina nycklar så jag kommer va utelåst. Nu hann det inte bli så många minuter men ändå.

Skolan flyter på för övrigt. Jag har haft en trött vecka men så är det ibland. Jag klarar mig alltid!

Nu ska jag ta mig ett par öl. Och spåna vidare på min plan om dreads! ;) snart så. Jag är på väg, man lever bara en gång! ;)

Min blogg har ju uppenbarligen fått spunk, men det gör inte så mycket för tillfället.

Min pärlverkstad är fortfarande igång, nu har jag till o med fått lite julklappsbeställningar. :) malin har med fått smak på det här så vi sitter ibland på kvällarna och pärlar och pratar skit, eller lyssnar vi på musik. Det är pärlor i hela lägenheten, och jag vet inte hur många beställningar vi gjort under en tvåveckorsperiod! Lätt kring 100.000 pärlor, om det ens räcker :)

Nu ska jag göra mig i ordning och åka in till stan. Plugga med brudarna.

Att ha så mycket empati att man får lite ont inom sig när andra har det.. jag vet inte om det är bra eller dåligt.

Ibland när jag springer i motvind försöker jag bara tänka "stay metal". När jag kommer hem till Malin så får man gråta lite om man vill och sen kramas vi utan att hon har en aning om vad som rör sig i mitt huvud.

Jag analyserar. Och kommer fram till att det ÄR bra att jag är empatisk - det är ytterligare ett bevis på att jag har så mycket känslor i kroppen som jag känner. Ibland är det svårt att lägga allt på plats, men att känna att man känner.. Det är bra.

När jag väl tar mig för nånting så gör jag det ofta med dunder och brak! Jag har skjutit tentan framför mig och haft lite panik, tänkt för mig själv att jag tar det SEN, men hittar hela tiden roligare saker. Igår var jag trött, men sa till malin att jag måste ta tag i det. Malin (har helt plötsligt gått och blivit klok) sa "det är bättre att du ger dig fan på det imorgon när du har hela dagen på dig! Som det känns nu är du inte riktigt i det stimmet ikväll, du är trött och då blir du bara frustrerad och arg. Ta det imorgon men GÖR det också!"
Jaha. Sov till 9.30 (???), känns som att jag inte har gjort det sen 1992. Tog tag i mig själv och jag märker ju att så fort det lossnar så skriver jag så fingrarna glöder! Och då känns det bra. Tack concerta. ;) Måste påminna mig själv att titta på vad uppgiften går ut på med så jag inte bara skriver en massa utan att det har nån mening sen.

Har blivit bjuden till utomhus-bad och öl imorgon och det ville jag! Sen kom Jennie-suget.. Och jennie sa att hon skulle till Anne, och Anne-sug har jag ju haft överflöd av de senaste månaderna! Så jag är sådär tråkig och hoppar badet för att pussa och kramas med dessa istället. Och jag ser fram emot det ÄNNU mer än att bada! ;)

Igår var jag hos läkaren. Var faktiskt på lite dåligt humör när jag vaknade. Men efter tio minuter med läkaren (hon är hårdrockare) så mådde jag bra. Hon frågar om jag märker skillnad med medicin och jag svarar att det KAN finnas små skillnader. "Ge mig exempel".
"Okej : förut kunde jag inte hålla ett datum i huvudet utan min omgivning fick hjälpa mig att hålla koll. Nu har jag vetat i en månad att jag ska hit idag utan att ha det nedskrivet.
Jag kräver fortfarande lite sömn men det känns som att den sömnen jag får är hårdare än vanligt. Mitt arga går över fortare säger folk, det vet jag ingenting om.
Jag håller på att lära mig gitarr. Jag har alltid velat det men inte haft tålamod. Nu sitter jag i timmavis!
Jag har tagit upp pysslet igen, vilket jag faktiskt har saknat men återigen inte haft tålamod till.
Jag är bättre med maten. Mer regelbunden. Jag klarar en föreläsning utan att vilja hoppa ut genom fönstret.
Det är bara sånt smått jag kan komma på."
Läkaren tittar på mig. Länge. Och sen säger hon : "jag förstår att det kan kännas som en liten grej att kunna hålla ett datum i huvudet, men summerar jag alla små grejer så är det oerhörda framsteg! Tålamod, sömn, humör, mat, koncentration.. ser du att ALLA dessa bitar har blivit bättre?"
Ja, först när hon ritar upp det på ett papper ser jag det. Och det känns bra. Sa till och med till henne att ibland kan jag vara på vippen hela jag, men sen tar jag medicin och POFF! Så känns allt mer jämnt.
Jag vill nog aldrig sluta träffa min doktor. Hon är inte psykolog, hon är en vanlig doktor. Men så duktig och så rock'n'roll att det känns skönt att gå dit ibland. Vi pratar jämt musik och festival de sista minutrarna och det är alltid skönare att gå till nån man är förstådd av redan från början. Hon tycker om att ringa till mig för signalen när man väntar på att få komma fram är ACDC. ;)

idag ska jag till skolan. Jag har saknat skolan, fyra dagar har gått fort men man märker redan efter två att man saknar sin grupp :)

Saknar alla mina barn!!

Ställde klockan imorse för att skriva, men jag spelade gitarr. ;) haha, detta KAN ha skenat iväg! Men jag jobbade lite i alla fall, så lite gjort fick jag!

Söndagsmiddag hos mamma och Håkan idag. Stek och potatis. :)

Imorgon ska jag ställa klockan igen, möte på psyk och sen hem och plugga lite till. Bööh. Har egentligen inte råd med läkarbesök och sån skit nu. Men det får gå.

Alltså, jag håller ju på att lära mig det här med gitarr och med tanke på att jag lär mig själv så går det faktiskt jävligt bra! Så innan idag frågade Malin om jag har kommit långt på min examinationsuppgift nu när jag haft hela dan på mig att skriva.
Jag : jag har spelat gitarr. I tre timmar.
Malin : jaha? Uppgiften då?
Jag : jo men jag började och fastnade, så då övade jag på gitarren istället. Måste öva på att våga sjunga med, det är ju gitarr och sång som kommer vara min grej i bandet sen.
Malin : okeeeej.
Jag : fast om man går efter min dröm, den jag haft sen jag var barn. Då är gitarr och sång min huvuduppgift MEN vissa låtar kör jag på trummor så då puttar jag bort ordinarie trummis och kör mina låtar.
Malin : du är ju sjuk i huvudet.
Jag : ärligt? Vafan då för?! Man SKA ha drömmar och jag LÄR mig ju gitarren själv!
Malin : förlåt. Givetvis.
Jag : vänta du bara. När du står längst fram i publikhavet när jag gör mitt oväntade byte från gitarr till trummor och du stoltserar med att du känner mig.. ja, har du otur så är det du som får skämmas.
Malin : ........

För övrigt har vi vart på bio ikväll. Insidious 2. Jag brukar sällan skrika högt till skräckfilm, men skräckfilm på bio är alltid bäst. Och insidious är faktiskt ganska otäck. Så jag skrek med hela kroppen. Typ 8 gånger. ;)
När vi kom hem för en stund sen sa jag till malin att jag ska upp och skrämma henne inatt.
Malin : du, gör du det så dödar jag dig!
Jag : håll dig jävligt passiv, hjärtat - den dagen jag är död skrämmer jag dig tio gånger värre!
Malin : sluta.. ärligt..

;)
God natt.